Article Image
vs VP EA or O. a oo tnippas midt refer fia en ftielt af åtta till tio fots höjd, hwilken upbär blommorna. Trädet har hittills icke ansetts wara till något gagn, och den mark, hwarpå det wäxer, bör till den magraste, fom finnes i Australien. Det har också warit ett bruk att kalla såtana sträckor, fom ide äro tjenliga att orlas, för grästrädsland. Trädet sann förr icke någon annan anwändning än att det stundom planterades i parkanlägningar, hwars eft det bland löfträd erbjöd en wacker anblid. Nyligen har man dod pjort den uptäckten, att aräsirårets stam innehåller ide envaft terpentin, utan äfwen en betyrande mångd sockerämne, bwilfet fan tillwaratagas. Inom kelenien Victoria, hwars inwånare äro synnerligen företagsamma, har en storartod fabrik redan blifwit upförd. Om de förwäntningar, hwilka man hyser, förwerkligas, skall det hittills föraktade grästräret sannelikt ut: öfwa stert inflytanre på inrustrien i Australien och berera inwånarne en ny inkomstkålla. Wårfillsistet i Norge. Hårom strifwes til GG H. T.: En fat, fom för närwarante uptager bela wårt lants upmärksamhet, är wärsillfistet på fträdan mellan Stavanger och Bergen. Detta brutar börjas nästan på ranen den 22 januari; men upfyningeschefens sernaste telenram lyda ty wår derhän, att det bwarten fins utsiater eller teden, hwiltet för öfrigt öfwerensstämmer mer hwad fakkunniga antagit, nämligen att det på de fednare åren alt mer oc) mer estadigt blifna wåre sillfisket jnart slall helt och bållet uphöra, för att efter mähända ett tjugotal årg förlopp, titafom i början af detta ärbunrrade, äterbenunna. Detta fiste sysselsätter 70 a 80,000 menniskor, fom nu ligga rustade och förgåfwes wänta på teff börjon; det är alt så en öfwermättan stor sak för bela westlandet, fom regelbundet upbemtat 600,000 tunnor sill ur hafwet på 8 weckers tid hwarje är och deraf haft en säter inlomst af ätminstone 1.6000.000 fpesier. Förlidet år aaf detta fisle ens dast omkrina 180,000 tunner; men de saktunnige sörsätrade att orsaten till att filen, fom stod i maesor på djupet, ej wille på in till land, mar vet falla året, fom aflylde hafswattnet mir tus sierna, få att fiffen ej wille lägaa fin rom deri. Men denna gång bafwa mi ett Lita ewanligt är, vå januari månad öfwer hela landet är mild, med regn, få att hafswattnet bar en högre temperatur än manligt. — men ide desto mintre hör man intet af sillen. För ven fifferiivtanve allmogen är detta Ytterft beklagligt; töpmännen i Stavans ger och Bergen hafwa deremot för länge sedan emotsett denna kris samt unter de jednare åren updriswit sitt sleppsbyageri och sin sjöfart till en fåran böjd, att ve godt funna motstä förlusten af wårsillfistet. Öwad som kan wara orsaken till sill fistets per riodiska förjwinnande, sysselsätter nu dagliaen de lärtas upmärtsamhet. Efter hand fom fiffet på westlandet aftagit, har sillmängden tilltagit sa wäl i Stagerack som i nordlandet, och tet sistnämnda fistet har i år redan aifwit wårt land full ersätt. ning för ett misslyckadt wårsillfiske, i ett ftorar: tadt storsilfiste på nära 600,000 tunnor. Men alla äro eniga om, att tressa sillsorter äro af en helt annan beskaffenhet, än mårfillen; hwart har då tenna wårsill tagit wägen? Härom hafwa åts stiliga gissningar upstälts, bland bwilfa den, fom tiltalat mig mest, är följande: När många tu fen fiskare i flera tiotal af år ständigt begagna samma sträckor till fifte, förftöra de till den grad bottnens beskaffenhet, de wäxter och djur, hwaraf fisken stall lefwa, i det fiskrarna slrapa bottnen med fina tunga grundwadar, att sillen ej sångre will gå in på de gamla fiskegrunden. Dernäst förrerfwa garnfiskrarna bottnen derigenom, att o. ändligt mycken fill dör i garnen, faller ned på bottnen och ruttnar, likasom det oc förr warit brufligt att lasto alt affallet af den tillrerda sillen ned i hafwet. Derigenom har sillen fått wämjel. fe för dessa grundsträckor, och 10, ia, måhända 20 är måste förgå. hwarunder bottnen ej beröres af menniskorna och återwinner sin naturliga be skaffenbet, jör att sillen ånyo skau närma fig lan: det. Man har dock ej belt och hållet upaifwit boppet om, att filfiffet ännu i år skall funna flå till. För närwarande är ett miflydart finfiffe altid en olycka för allmogen; men siatsekonomerna påftå, att detta i längden fan blifwa lydobrins gande för westlandet, emetan fisket skänker enhwar en inkemst af 80 a 100 spesier årliaen, hwilket är alla de kontanter, en liten firantfittaresfumilj behöfwer wid sidan af sitt orke på hafwet bela året; följaktligen är jorrbruket belt och hållet föraktadt af westländingen; men detta kunde slaffa honom en mycket större och säkrare ärs.-inkomst, än sillfistet. On arbetarerörelsen i utlandet inhämtas föl: jande upgifter: Kolgrufwearbetarnes strike i Staffordfyire har nu slutat efter att bafwa på: gått en månad. Grufegarne måsie aifwa efter för att funna tillfrersställa de många ingående beställningarna. Arbetarne bafwa genast återups . 2

6 februari 1872, sida 3

Thumbnail