Norrländska Korrespondenten – 25 januari 1872, sida 1

tt ortt dtt hall Ta! el matte bry sig om alt hwad det fan falla sårana personer, fom revifos rerna och andra, in att yttra. Men att ondaöras deröfwer är omöiliat. OM om läsaren får deraf blett halfwa det nöje wi haft, skola wi kunna ursäkta oss för att hafwa låtit Dibelfommigfios nen afleda wår upmärtjombet från alla de fiffers upaifter, hwarmed wi eljest tänkt denna gång unde fägna måra läsare. Sedan Jämtlands läns Landsting dels wid 1870 ärs sammantråde ej mindre, i fråga om urunderna för uttorering af blifwande bidraa för åstadkommande af en järnwänsanlåagnina från Sunrswall öfwer Ostersunn till Tronrbjem, bestämt: att så wäl staden OÖstersund, fom utfäst fia att i utförande af ifrånawaranre företaa reltana med 100 000 rikstraler, fom oc landskapet Herjeädalen skulle befrias från deltagande i be bidrag, fom funde komma att af Landstinget bes slutes, och hwilka således borde ensamt drabba lantskapet Jämtlande landsbyad; att af bidranen skulle förtelas lyg på bewillningen till siaten lör fast egenrom, 570 på rylit bewillniag för ins komst af kapital och arbete och 0 på de ffattffrifna personer, fom erlade bewillning efter första artikeln, lika för man och kvinna; att de belopp, som i följd häraf komme att påföras hwarje bewillningsrifsraler af ena eller andra slaget somt bwarie slattstrifwen person, slulle jemkas fommus nerna emellan efter de förhällanden, fom en efter nedan ftadande grunder upajord graderad skala närmare bestämre; samt att, med bänsyn till läge och öfriga omständigbeter, som för olika orter bes tingate olika fördelar af järnwänsanläganingen, landstapet Jämtlands londtkommuner stulle inde lag i fem leskattningskretsar eller arupper, fås lunda att för hwarje bewillningsrikäaroler borde erläggas i kommun inom femte gruppen allenast 40 procent, inom fjerde 80 procent, inom tretje 88 procent od) inom andra 96 procent af bwad fom på bewillnin sritsdaler inom re till förfta gruppen hörande fommuner fia belöpte; än äfwen beslutat att för utgörande of utfästa bidrag i pens ningar, jord och fybar uptaga ett lån till belopp af högst 400.000 rifgrater, ftäldt på en återbes talningstid af 30 till 40 år; dels och mic jams manträre år 1871, uppå derom gjord framftäfllnina, med frångående af 1870 års beslut i fråpa om bidragets belopp och befrielse från deltanande deri för Östersunts ftad, hwars år 1870 gjorda utfästelse af särskildt bidrag förfallit, hufmudfats ligen beslutat: att de bidrag, landstinaet komme att bestämma, ide slulle drabba lanrskapet Herjes ådalen, utan ensamt öfriga landetingsområdet; att grunderna för bidraaens uttaxering skulle blifwa desamma, som år 1870 bestämdes, doc att staden Östersund skulle uppföras i första gruppen; att i ret bolaa, fom kunde åwänabrinaas att bygga ware fia hela järnwägen från Sundswal till Tronthiem eller den swenska andelen derof, teckna altier till belopp af en million riksdaler, med för: bebåll att aftierna finge betalas i främsta rums met medelst rtillhandahållante af erforderlig jord samt syllar och öfriga för järnwägen nödiga ma, terialier; att för öwägabringande af den från Suntswall sex mil waster ut til Torpshammar föreslaana bandelen teckna aftier till hönst ett hundra tusen rifgvaler af ofwanberörda, utaf Lanrstinget bewiljade bidrag; somt att för sistnämnra äntamål för landstingets räknina och på def; ans swarighet erforderligt lån skulle uptagas; få bor tonal. maj:ts befalninagbafmande i länet dels med skrifwelse ten 28 sistlidne oktober till fonal. mas:t öfwerlemnat landstingets underdånina frams ställning om fastställelse å dass ofwanomförmålta beslut om birrag til irånamaronre järnwmägganläganing, dels ock mer skrifwelse den 23 påföljande nevember i underdaniahet insänct färffilda undertåniga befwär, som öfwer sagda landstinasbaslut anförts af focknemännen i Forf foce fen, hwilten af landstinaet hänförts till femte gruppen, samt i Ragunra socken, fom råfnats til llerde arurpen och i hwilka beswär vrfatg att, fom lantetinget icke warit befogort att för ifrågalomna ändamål beskatta ben ena fommunon