nationen blifwa nödaad att företaga en penomgripande förändring i fin marin. Banfarbetlädnins aen måste då nörwändigt utwidaas till ffeppgbotnen, hwaremot ankarkettingen, kol, förråd, provi. ant o. s. w. måste anbringas öfwer wattengånpen ungefär der, hywarest steppen nu hafwa fina kanoner. Swenska oc norska såndebud i London förs klarar i en till Timeg insänd upsats, att up: giften af Timeg korrespondent, om att en ar: titel i Aftonbladet med häftiga utfall mot Tyff land härrörde från h. m:t konung Carl XV mos re oarundad. Konungen bare aldrig tagit det i någon tidninggpolemik, men wäl offentliggjort några poemer under signaturen C. Jrland pånår för närwarande en rörelse, som kanas för homeruleagitationen. Walmånnen i Lrmerick föranstaltade den 10 dennes en demons stration för fin representant i unterhuset, ledaren af ifrågawarande agitation, advokaten Jsaac Butt. Denne mottoas fl. 1 e. m. på bangården af mid pass 6000 menniskor, bwilta följre bonom med flygande fana och gröna kokarder til ODonnels på toraet befintliga ftaty. Butt och flere andra framftående personer befunno fia en en waan, bwilken trogs af bwita hästar. Musiktåren spe. lade melorien: Se, der kommer den segerrike bjelten! Wid statyen höll Butt till den förjans lade mängden ett tal, hwari han tackade för dess sympati oc angrep ben irlåndske ministern Harz tingotons nyligen håuna tal; Butt framböl, att ministerns yttrande om fasthet och uthållighet från regeringens fira knappast wore annat än en ups maning til twångeätaärter. Han tillade: We ven minister fom mill blanda sig i måra fonftitutionela rättiaheter! Jag boppag, att ide bland eder finnes någon, fom will wara träl. Amerika. 3 Louisianas lagstiftante församling bar ett swårt slagsmäl e t rum, bwarwid en de puterad blef dötad på stället. Grant har tock asslagit ett vrkante om belägringetillståndete proklamerande Louisiana. Från Newyork kommer underrättelse om penne: ral Hallecks död. Hans namn bör frän det stora inbörteskriget i Nordamerika ännu lefwa i allas minne. Stående i spetsen för en blomstrande af får låt ban wid krigete utbrott förmå fia att ins träda i armen och erhöll säsom generalmajor bis fälet i West departementet. Hans lyckliga anvtö rande tilstref man nortstatswapnens framgångar alt ifrån Fort Donelsons intagande til Corinthe utrymmande och Memphis fall. 1861 öywertog ban befälet i Fremonts ställe och utwecklade stor energi; bland trupperna införde ban den fträngaste vilciplin, aflägsnade alla negrar och ansåg fig till och med böra förwifa alla tidningg-forrefpondenterna; han lät skjuta alla spioner och indraga rebellernas gods. J Mars 1872 stältes Haleck i spetsen för Miesisippirrepartementet, intågare ben 30 maj i det af Beaure arr utrymde Corinth, ber ban gjorde 2.000 fångar, och upslog car sitt höglvarter. Den 15 juni tog hon Cbattanooga oc sökte bärifrån uprätta järnwägsförbindelse med norröstern. En månad fednare erhöll han öfwerbefälet öfwer unionens famtliga militärtrafter oc) blef den 8 september efler Stanton utnämnd til krigsminister. J mars 1864 lemnade ban öfwerbefälet åt Grant och blef schef för ac neralstaben. Efter kriget innahare ban flera mir litärämbeten oc) war under te sista åren befälbafwande aeneral för militär rivisionen i förern, med hönkvarter i Louieville.