Norrländska Korrespondenten – 16 januari 1872, sida 3

tilbaka, bwaremot andra insurgent generaler bade med framgång häfdat fina ställningar mot reger ringens trupper. Östaslens betydelse för bandelns ech induftris ens framtid i Europa är betydligt större, ån man i widsträckta kretsar ännu tyckes tro. Altför oc betydligt är det intresse man plägar egna dessa saker. En resande, fom nyligen besökt Indien, Japan och Kina och grundligt studerat vermwarans de förhållanden, anställer följande betraktelser öfs wer safernas framtida geftaltning i Kina: När jag war i Sanghais hamu, öfwerraskade det mig att fe en oerhörd massa bomullsbalar utlastae. En egelsman, fom jaa frågade angående dessa marorg ändamål, gaf mig följanre swar: Dessa balar komma från Zndien och deras införfel blifwer tag för dag alt betydligare. Kineserna ums gås med tanken att själfwa produsera bomullstys ger, och om det lyckas dem att upställa wäfstolar enligt europeiskt mönster, fall den engelska hans teln beredas ett swårt flag. Och deras emansipationsförsöf slola ej stanna derwid. De skola siälfwa anlägaa stora siren. och the deroter i London, OM när tetta sker, när den aflägena österns spelulanter öfswerswämma England, då skal tampen mellan de begge nationerna, den ense gelska och tinesiska, fom begge äro bessälade af en liflia köpmannaanra, belevfagag af öfwerraskande omhwälfningar. Den, fom iakttaait kinesernas storartade utbredning på Sunda-öarna, i Auftralien och i Amerika, skall ide anse den fara, fom botar Englend och de arbetante klasserna i Eurepa i allmänhet, för chimärisk; han skall råkna ven till tem, hwilka nu redan borde ådraga fia regeringarnas wakna omsorger Kanske skola wi ännu uplefwa det, att man på aatorua i London och Paris med gewär och revolverskott skall ans ställa jagt på de kinesiska inkränktarna, säsom ret redan i stor skala skett i de engelska foloniers na i Australien. Kineserna äro ej nu desamma, fom de woro på ben tiden, då England och Frankrike fföto de ös desrigra brecherna i de kinesiska murarna Kines serna hafwa ingalunda förblifwit stationära, och om de också äro så godt som otillgängaliga för missionärernas omwäntelseförsök, få äro de det likwäl alls ide för den europeiffa sivilisationens kommersiell elementer. J Kina, såsom öfwer alt annorstädes, war det endast första steget, fom kostare på; nu vår det framåt, raskare än man skulle tro. Från Hongkona berättar en af de sernaste underrättelserna, att kinesiska regeringen beslutat sända unga söner från bimmelffa vitet til mwefters länderna, för att ber inhämta wetenskaper och fons ster. Young Wina, en kinesisk aentleman, fom erböll fin upfostran i Yale Cellege bar fått i ups drag att taga trettio kinesiska sturerande under sin lerning och wård, och kinesiska regeringen har utanortnat 1 million taels för att bestrida utgifs terna för desesa resor för de närmaste tio åren, Dessa studexandes antal ffall årligen förökas med trettio. Öswerraskande och af omiffännelig betydelse är vet slikwäl, att denna plantffola för oden finefiffa sivilisationen skickas ide til Europa utan tili Norvamerifa.