Norrländska Korrespondenten – 16 januari 1872, sida 2

Article Image
jante tecken, att Andra kimmarens 106 etter 112 stå i förre gunst bog regeringen än hos den nya och troligen patenterade upfinning fom kallat fig den uplysta opinionen, Auteckningar från en resa i Norrland och Lapymarken sommaren 1871: Under denna rubrik ftrifs wes i Dagbladet följande om Sundswall: Nästa stad wi passerade mar Sundswall, hwars läge är ännu wockrare mellan dels skogbewärta dels odlade höjder och kullar. Rundt omkring stadens hamn, ver, efter hwad man fade, hundras tals fartyg redan hade utoch inklarerat på mår ren, oc) fom nu mar upfyld af en mängd rylika från olika länder, låg den ena brärstapelstaden med sitt ängskorstenstorn bredwid ten andra. Ddfå woro der ett lif och en rörelse, fom i förening med den rådande wälmågan och lyxen, wål hare monierar med det namn af Norrlands San Frans cieco, fom någon lärer gifwit denna eleganta gäftfria stad. — Wi mäste dock framstålla en anse märfniug. Den gäller de olycliga symptom af radikalistist seber, bwilfa tyckas bafwa bemåktigat fia en och annan frasmokare i Sundewall, ehuru vet är att beppas, att dylika tenrenser ide skola finna någon fruktbar jordmån bog stadens aft. ningswärta arbetsklass, på hwilken de wäl äro ämnade att werfa.? Unter promenad till torget hade wi tillfälle att bese och beundra det derinwid belägna nya ftadshuset, en i stor slala upförd palatslik bygnad, som inom sina murar inrymmer bland annat en bland de största och prydligaste dans och tonferts salonger i riket. Sundswaldls kallwattenkuranstalt och teff naturskönt belägna nya Twoli äro också wärda att nämnas Staden går med stora steg framåt och utwidgar fig år efter år. Då enligt hwad man har anledning hoppas en järnwäg, från Tronrhjem öfwer Österfund, sammanbinrande nors ffa kusten med den swenska, måhända fnart nog kommer till ftånd och får fin swenska slutpunkt i Sundswall, blir detta en ny fälla till stadens ytterligare förkofran. En fåran jermväprgförbins delse skulle blifwa af stor wigt jämwäl för en stor del af det öfriga Norrland, och icke blott i kommersielt utan äfwen i -militärt hänseende. Derigenom skulle lättheten att till en möjligen anfallen punkt af norrländska kusten föra trupper och krigsmateriel ökas. Norrlant har werlligen så i afseende på järuwägsförbindelfer fom i mar teriela förswarsmerel hittills warit styfmoderligt behandlatt. De untersökninaar, hwilka för nås ara år sedan gjordes i och för anläganing af bes fästningar wid inloppen till åtskilliga af de noris läntska hamnarne, i oc) omktring hwilka finnes ofantligt mycket wärdt att förfwaras, hafwa ännu icke ledt tiv något resultat. SÅ bar ren fifta lagtima riksdagen afslagit en af regeringen frams stäld begäran om anslag till anläggning af depot och befästningar i Norrland. Wår omtänksamma trigsstyrelse har likwäl häruti ådagalagt ett bes römwärdt nit sör fosterlandets förswar, i det att ven under sistförflutna sommar låtit påbörja noge granna undersökningar och fältmätningar i Norrz land. Åtstilliga positioner på de från kusten inåt Jämtland ledande wägar lära redan wara farts lagra. Wi hoppas, att dessa arbeten må, då de antanlingen skola lägaas till arund för förnyade framställningar til en kommande riksrag, meds föra ett för Norrlants framtid tillfrersställande resultat. Om Hernösand och Öigsköldewil skrifwes: Hernösants läne mid Ångermanelswens utlopp i hafwet är särdeles wackert. Från höjden uppe Man ffulle nästan wara böjd tro att antednaren foms

16 januari 1872, sida 2

Thumbnail