bwilken nio of te frimilligee offiserare fingo såte. Under tet tenna blederomstol konstitnerade fia, slöto tusentals friwilige en krets omlring bvags naden och bewakate alla utgångar. Eivilpuvers nören Lopez Roberts, fom wille tala till förfwar för sturenterne, blef inspärrad, till bef alt war förbi. Twå äldre generaler, fom gjorde inmänds ningar emet frisdrätten, blefwo mifbanttade och lilaletes inspärrare. De unga surenterne, fras rare gossar än mån, förswarade fia med frimodighet och gjorde gällande, att be ala wore goda spaniorer oc) att många af tem hade slägtingar i bären och i statens tjänst; för en af tem hade en rik slägting till oc med erbjudit I million dollars i löfepennina, men alt förgäfwes. Ester några timmars förhör fälde rätten fin dom: 8 slule ffjutag, 20 dömdes till 4 års och 11 till 6 ärs twångearbete. Endast 2 blefwo frikänra, bland tem en fom ide mar spanior. Twå time mar dereftar blefmo de olyckliga unga menniskorna, let sagare af prester, förda till afrälteplatsen. De rogo ata hjeltemodigt; den ynaste af rem, 15 år gemmal, kallare aratanre på fin mor, men en äldre famrat tilropade honom: Lit ass wisa, att wi förstå art dö fom män! Ett rörande up. träre cate rum i ret ögonblick, vå afrättningen stulle eaa rum, En neger, som tjente i en af stutenternas hem od säg fin unge berre blond rem, som skulle sljutas, störtare fram, betäckte bonom mer fin kropp cc ropare: 7Min nnga herre, wi skola dö tilfammana! En of ve fris williges effiserare slvndade fram för att rycka bort negern, men föll i samma stund ned röd. Negern bade genomborrat hans hjerta med en stor fnif; derefter ljöt ban själf lugnt töden. Times korrespondent uttalar med full rätt fin förundran öfwer, att Havanas befolkning, prester och mynrigheter, luant hade tålt retia upröranre blotbar, men tihåager terjämte fås fom en förklarina, att stadens förnämsta polis tiska förening, Casino Eopagnol, penom fina mas nifest piort sitt till för att uphetsa ten offentliga meningen, Det soraligaste och tillika vet för framtiden mest olycksbårante är, att buiwudfiaden på perlan bland Antillerna Fall wara till ten grad i ett terrorististt och blortörstiat Sante wåld, att vet ide gifwes några aränser för eller något wärn emot ret mest oerhörda barbari. För öfriat bor stutenternas afrättnin: reran burit bittra frufster, i det ten forna upbetfode sinnesstämningen bland öns injörta befolfring änyvo waknat och twungit reneringen i Marrir att fänra en månad friska trupper och flere krigsskepp till Cuba, Titninden Correfpeutencia i Marrid medrelar, att fredoförtrageu mellan Spanien å ena fis tan samt republikerna Chili, Bolivia, Peru och Ecuaror å ren andra inom fort ffola undertecknas i Washington. En storartad expesition för Spanien och Portugal och deras uttäntska besittningar samt Merxico cd) te syramerikanska staterna skall den 1 näst kommande auansti öpnas i Oporto.