. 1) Jemtl., född d. 8 juni 1844, student v. t. 1862, v. adj. id stsund under läseäret 1865—1866, theol. fil. kand. v. t. 1869, dim.ex. h. t. 1870, prestex. h. t. 1871, v. lektor wid Fe lärowerk under lagtima oh urtima rvitsdagars ne s. å. rån Utlandet. Paris den 6. Agence Hawas mettelar, att exgeneral Cremer kommer att tilltalas, emedan ban på sin tid låt skjuta en köpman Arbinet i Dijen såsom förment preussisk spion. Den af sranska regeringen nedsatta komite af 10 saklunnige personer, som skulle uttala fia ana, förslaget att till befordrandet af hela bantåa öfwer Kanalen uprätta en ängjärja mellan Eng land och Frankrike, har uttaladt sig för planen med en majoritet af 2 röster. Den franska res geringen ffall nu besluta i ärendet och kommer troligen att fätta fig i förbindelse med ven ens gelska. Gambetta befinner fia på en rundresa i det förra Frankrike. Wid fin antomft til Marseille begaf ban fig genast till fin män Crdmienrs graf på mofaifta fyrfonården och derifrån till ven afrättandes slöna enka. Från Marseille reste Gambetta till Tours, öfwer alt upmanande merlemmarne af de radikulas förening att hälla sig tåliga. Paris den 8. Vau:rain (errföranden i BVariv munifipalråt) har blifwit mald till leramot aj nationalförsamlingen med 121.158 röster. Victor Hugo erböll envaft 93.423. Ett telegram från Bryosel af den 4 tennes till Bertivafte Tivende talare om en farbåga, att kolarbetarna i GCbarleroi åter skulle göra strile. Det sades wara grufegarnas beslut att, derest Jn. ternationale genomdrefwe arbetets netdlägaande, för att arbetarna kunde tminga fia till högrelön ochzförkortad arbetstid, stänga samtliga prufmerna. Ett senare telegram, likaledes frän Bryesel, för i fredage tillade, att dagen förut en strike ha: te utbrutit bland folarbetarna i Vezin i närbeten Nomur. En bataljon soltater skickares vit för att öfwerwala orrningen och soldaterna hare en sammandrabbning med arbetarna, bwarmid en löjtnant blef särad. Åtiskilliga personer blefwo häktade. TJimes för den 30 december innehåller en längre skrifwelse från Hovana, fom temnar full ståndiga uplysningar om ten skräckfulla katastrof, fom egde rum på ön ten 28 ncvember: afrättningen af 8 medisine fiureranve enligt krigsrätts dom. Denna händelse metdelag retan i början af december i telegrammen, men om sakens egentliga sammanhana bar mon hittills entaft ere farit litet och otillräckligt Tywärr kastar denna barbariska handlia, hwartill ten fommenterate ae: neralen i Havana, Grespo, måste gifwa sitt bi fall, ett hönst ohygaliat ljug öfwer derwarante förhällanden. Det brott, för hwilket stureranrena måste plikta med lifwet, war ett förmodadt wan: helnande af kyrkogårren San Lazaro ech i fynnerhet af twå patriotiska spaniorers, Guzwans och Castannons, grafwar. I werkligheten förhöll fig saten bod annorlunra. Jnemet 50 unga meri. fine fturerande, alla i en ålder af 16—20 är, hade en längre stund föragäfwes wäntat på fin profeesor i autitoriet och föllo flutligen på den olvckliaa iten att roa sig på den närbelärna förs fo årren, der de i ungromligt öfwermod lekte Höit och tufma och Aenom att fpringa mellan arafwarna komme att nedrifwa kransar och skara flere minnesmärken. På nåara af grafnischerna, som äro förserda med alas, hade de med en biamant inristat några oläsliga ort; detta skall äfwen hafwa st.tt på Castannons. Presterskapet niorte anmälan om denna kränkning of fyrfonårs dens belgd hos star ens sivila auvernör, och ftror utspretos i hela staden de mesi öfwerrrifna rykt ten om studenternas dåd. Det hette, att de nerrifwit och nedsmutsat de flesta minneswårdarne och i synnerhet wanhelgat de ofwan nämnta par trioternas grafwar på det skamligaste sätt. Af ten uphetsare sinnesstämning, fom nu rådde i staden, begannade fig de s. k. Fribetens frimillige till att i en prosession af 4,000 personer bes gifwa fia till milltärguvernören, general Grespo, och fordra be redan arresterade studenternes ös pgonblidtiaa bestraffnina. Dessa Jriwill ige, hwil fog antal i Havana belöper fia till on kr. 14,000, utöfwa en få obetingad terrorism öfwer bejolt niagen och myndigheterna, att Grespos alla förs föf att rärta de olyckliga unga männen woro sruktlesa. De friwillige förklarade, att Spanis ens ära more djupt kränkt rech fortrate fiudenterneg hufwuren: be gjorde derjämte generalen up: märksam på, att de bade twungit en af hang för reträrare, general Dulce, ott på ljufa taqen flyt ta ombord på ett trigsskepp. Grespo hare ide en enta liniefolvat till sitt förfogande och befann fia således wärniös gent emot den blodtörstiga hopen. Generalen netfatte vå en Ilrigsrätt af for fapfener inom armen hmilfa efter en timmes