berätta att Norrlopings follbank, den JJunde I ordningen, börjar sin werksamhet den 22 dennes. Säkerligen bar ban framför fia en for och mäls sianerserit framtid, tid hwilken mi önsla Honom all lycka! Jnom fort skola wi wara i tillfälle att fram lägga en redogörelse för Suntswalls folkbanks owanligt storartade utweckling. Erkebislop Sundberg har den egenromlinaa otu ren att nästan alt ywad han tar fia för ej tär rer i mannaminne hafwa blijwit giordt förr än nu. Cå hette det om den stort upseende mädans re tilltragelsen af en bal i erkebistopliga huset; få beter det nu derom att erkebiskopen predikare julragens tögmässogurstjänst i domtyrkan. Ups sala-P:n bar näml., ehuru förgäfwes, sökt skaffa fig underrättelser om, när sernast förut en erkeffop preditade i Upsala domkyrka. Troligt är i alla händelser att tenna sista erkebiskopliaa tills tansenhet (med predikanre) ej skall wäcka få blans rare kfänslor eller mottagas med få mycket ogils lande fom ben ewanliga baltilställningen. Grefwe Gust. Ad. Sparre har på ansökan ren 21 simi. vec. entterigals från att wara kansler för universiteten i Upsala och fund. Sannolikt skall Lunrs unrersitet söka få fia en egen taufler. Cgaren till Hasselbacken, br W. Davidson tät nyåroaftonen utdela till jamtliga på Djurgården boende fattina fött, soppa och hwetebullar till ett antal af öfwer 100 personer. Stogarne på Tiveden glesna alt och mer och en brefstrijware till Nerites Allehanda tror att om pxau får fortsätta sitt förstörinasarbete såsom bittille, tvarstå ejter nägra tiotal är blott några enstoka träd, Herr Waljovani, fom i fjor upträdde härstädes dels å hr Kahns chwettzeri och dels med familsetonserter hos br Knausi, bar försött fin lyda i Örebro men utan framgång. (N.A.) Syungens måndagar är det korta namnet för konungens besök på fal. dramatiska teatern; vå är tet alltid fullt hus och man är allmänt öfwerens och såger det också: lungen drar lika mycket folk, fom en ny fransk komedi. J mäntdags war det en of tungen8 måndagar och fru Bird Pfeiffers gamsa Syrfan aafs, naturlintwis för mocket folk, få fort före jul wi än äro. Samma lväll debuterate på stera teatern en ung finsk koloratursångersta, en fröken Basilier, säsom Rosina i Bars beraren i Sevilla. Hon rönte stor framgång och och förtjenade det äjnen i högsta grad, enligt hwad musici förtälja. (Dalp.) Från Bonn har ingått glädjande underrättelser om den unaa hertigens af Wermland äterftållans de från fin benåkomma. Den nästan underbara tur, fom t:r Metzner från Amsterdam här lyctiz gen utfört, förtjenar omnämnas. Prinsen hade förliden mars månad, under Ief på gåärten till Arffurstens palats wid Gustaf Adolfs torg, fallit och stött ena benet. Man antog i början, att ffa: tan war af mindre betydenhet, men tillständet jäs wärradeg, höftsjuka tiustötte och den forafälligafte läfarwård måste amvändag. Häriaenom lydares man häfwa höftsjukan, men swagheten i benet, som gjorde att tryckor måste begagnas fortfor och ingaf bekymmer. Dä tillkallades til Bonn ten nämnde d:r Metzaer, fom gjort fia ett namn sasom spesialist för behantting of åtommor, sädana som ifrågawarande. Han lom, undersökte ten sjuke, uptädte straxt den punkt wid tnäet, rer tet onta bade sitt säte, och förklarade att ret gan. ffa snart skulle wara botadt. Prinsen förres nu till det hotell i Amsterdam, div Metzaer bebor, ech dit lemmalytte personer infinna fig från ala tratter af werlten; den 23 nov. fom ban rit, res tan första dagarne i tecember lemnades den ena tryckan och omkring en wecka rerefter förmådde prinsen att obehindratt på, til och med hoppa, och lärer nu få fullkomliat återwunnit brutet af det fjufa benet. att han förmått springa upför en lång trappa Det icke minst märkliga i d:r M:s turmetod är, att inga inre medel anwändas, en: dast Yttre manipulationer och strykningor med händerna (ide magnetism, fom d:r M., i fin egens skap af realist, ide mill ätminstone i teorien ers tänna). Wi hafwa trott of böra fästa allmänna upmärlsamheten på d:r M. och hand wertsamhet, vå ret såferligen ide skule wara ur wägen om på statens betostnad någon läfare utfänveg för att till winst för ben lidande menslligheten och me tenstapen här hemma fiudera d:r M:s behand lingssätt. Hr Nachman, utgifware af Swensk Handelstidn. och betant för fina starpa artiklar mot några bolags swindleriaffärer är en allmänt aktad man, tänd för fina omfattande kunskaper, särdeles hane telgfunffaper dem han haft tillfålle att tillegna fig i Hamburg och Frankfurt, der han under fle. ra år haft framståente och ytterst förmånliga ans ställningar hos de mest renommerade bantfirmor. Hang lynne lär emellertid tidtals wara något fwårt. 3 sitt lefnarssätt är han den måttligaste menniska. man fan tänvfa fia, han lefwer dagen