Norrländska Korrespondenten – 23 december 1871, sida 2

men wågrat stadens arbeterskor att å samma äl: le håla en auktion till förmån för barnhemmet, fom helt och hållet underhålles at enftilda personers upoffringar. J samma tirnina anmårker en brefskrifware från skänska landsbyaden såsom något orättwisst att en härarsskrifware, skall ha rättighet att bestatta ala försålijningar, klyfningar, byten o. s. w. af jord, met 1 rer rmt för bewis, fom ide göra den rinaaste nytta, och hwilka nämnte tjänsteman, fom dessferutan är tillräckliat aflönad, borde endast då utlemna, när ett sådant för något wisst ändamål utfordras, och han uttrycker fin undran om ide någon af wära frifinnare riksragsmän bär, såsom i Norge, ämnar wmwäda motion, om sportelsystemets uphäfwande. Ar det ide en skoam, tillägaer brefskrifwaren, att en tjänsteman skall upbåra 1 rer för det ban skrifwer twå rader, vå arbetaren får arbeta fran tidigt på morgonen till sent på kvällen för samma betopp? Jämkning och rättwisa, är ti dens lösen. Militärskandal. Torsranen ten 7 t:s förewar inför Smålants bduforsrea:te8 krigsrätt det förr omnämda målet mot ryttmäftaren wid nämnde reg:te W. Liljenstelpe, rörande ett tal, fom hr L. bållit till sin stvadron under regementsmötet å Rönneslätt förl. sommar, i sammanhang hwarmed ban utteltat exemplar af en af bonom utgifwen brochur, afhandlande hang förhållante till fin res gementechef och andra förmän somt de straff, han blifwit örömd för brott mot rissiplinen. Tio mits nen afhördes, och af deras berättelser jramgick hufwursakligen följande: Hr L. hade efter slutad exersis inför fin flvatron förklarat fig ba livit orätt och utförligt bes skrifwit de förföljelser af förmän, för hwilka ban pästod sia ha warit utsatt. Han hade icke klagat, ämnade tet ej heller, men hwad ban komme att nöra fedan ban tagit afsked, tomme framtiden att utwisa. Han öfmerlemnade för öfrigt hämden åt Gud. Elter talets slut upmanare han hwem fom mille af ffvarronen, att inkomma i bang tält, ber ban skulle rättfärriga fig och mwifa att ban ide brutit mot hederns fordrinaar. Korporalerna, färs stiltt talade, merföljte honem in i tältet, och der uttelate ban bland tem en mängd exemplar af en mot bang förmån rittar bicchur. Wit talet närwarante bare yttrat förnorran och missnöje öfwer br L:s beteende inför sin stvatron. Offiserare, fom tilblommo aflänsnade fia, emer an te ansågo bet ide wara pussande för offiserare att s:anna lvar. Sevan hr L afbört en del of mitnegberättelfers na, anböl ban, uprört, att få afträta på en stund. På en jakante buanina af auritören öps nade ban törren till vet rum der de ännu ide af börta witnena wistates, bwarför L genast drog fia tillbaka, yttrante: Der fan jaa ide wara; man skulle funna ta fia anlerning tro att jag mille widtala wituena. Jag kan kanske få upper hälla mig på toraet få länge. Dermedt kastare hans betjent en fappa om honom, och ban rufade ut. Ejter witneecförbörets slut inkallades ban, och swarare rå ett bårdt: nej, på frågan, om ban wille höra protokollet öfwer witnesmålen ups läses. Aktor yrkade anfwar å L. enliat krigslagarne 7 tap. 14 (viffiplinftraff för bristanre i anftäns vigt upförande, eller wanwård af ten aktning, krigsman bör af andra ega), 2 fap 14 K (ajsättning); rerjämte äberopade aftor 7 kap. 7 5 trigelagarne (Jängelse i högst 6 månader eller rissiplinstraff, för klagan mot förman, utan an: ledning, euer mid klagans utförande bristonde i aktning och ansitändighet). Detta sernare yrkande lärer dock ha återtagits. Den Judiska tempelinwigningsfesten fom inträfs far unaefär samtidiat med wår jul, firar i är sitt 2,000-åriva julbileum. Det mar nämligen år 129 före Kristi födelse, fom Zuras Makkabeus efter Jerusalems återeröfring rensate templet och på ben 25:te dagen i månaden Kislew, til festliahällande af samma återinwigning, stistade Chas muchafesten för kommande slägten. Tidningsöfwersigt. Posttidninaen jäger i en anmälan af Daniel Kloeckhoffs efterlemnade skrifter bland annat följande, som torre intressera äfwen denna ort. Daniel Klockheff tillbörde den krets of unga poeter och wetenskapsidkare wid Upsala univerfitet, hwilka år 1860 slöto fia samman till ett jälsskap, för att genom samfäld kritik utbilda och rena den poetiska förmågan samt bereda tillfålle till utbyte af åsigter i ästhetiska frägor. Till samma ktrets hörde. bland andra Pontus Wifner.