Elt ynnertigen walet interesse synes han bat wa egnat tidens brännande religiösa frågor, och förenar här med ren orubbliaa, enthusiastiskt ut: talade öfwertygelsen om förnuftets rätt att taga del i utwecklingen ett fromt och warmt religiöst finne. Det war en ädel ande, en betydande för: måga, fom alt för tivigt beröfwades fosterlandet i Klockyofs person. Några råd till mindre hästuppfödare. De uns der årets lopp fallna fölen hafwa nu ounnit få långt, art de skiljts ifrån modren. Den egentliga uppfödningen börs ja först nu. Med kunskap om det tywärr ännu inom nors den mest brukliga, okloka uppfödningssätt. anse wi det ders för ide wara öfwerflödigt att just nu gifwa några praktiska och bepröjwade råd till de hästuppjödare, hwilka på allvwar wilja bryta med ett både af teorien och praktiken lifdömt stem. bi ölet wärer under första lefnadsåret mera, än under de öfriga perioderna af fin utwedkling tillsammantagna Med tillmärten i höjden står tillwäxten i bredd, djup och benstyrka i ett oskiljaktigt sammanhang. Utfodringen har således uns der första lefnadsåret ide blott ett wida inflytande på fölets tillwäxt i storlek, utan äfwen på dess utweckling i bredden, djupet och benstyrkan, än under sednare år. En riklig utfos dring befrämjar tillwärten och utwedlingen; en knapp upps födning, ett swältsystem, förhindrar få wäl den ena fom den andra. Till följd af detta, det första årets stora inflys tande på fölets hela uweckling, kan ett genom swält eller fjutdom framkalladt stilleständ i utwedlingen ide utplånas genom en, om än aldrig få stark, utfodring under de följande åren. Ett föl, som warit en krympling under fitt första lefnadsår, förblifwer en krympling under hela sitt lif. Wid föluppfödning måste derför den största omsorg och uppmärkiamhet anwändas. Säkrast uppnår man sitt mål, om man så tidigt som möjligt wänjer fölen wid att förtära kraftigt foder utom modersmjölken. Synnerligen wigtig, ja oumbärlig blir denna äg hos jådana ston, som äro då liga ammor, ty eljest skall man af dylika ston aldrig erhålla så stora och starka unghästar som af andra, hwilka äro bättre utrustade i detta hänseende. Lättast wänjer man fölet wid denna extra ration, om man fäster stoets trubba få lågt, att fölet bekvämt tan äta ur densamma. Fölet ställer fig fnart bredwid denna låga krubba, och det warar icke länge, så bör: jar det om od blott på lek, att äta med modren. Lägger man det för stoet afsedda fodret i krubbans ena hörn ch binder man stoet derstädes så högt och fort som erfodras, få tan fölets ration läggas i krubbans andra hörn, utan att den genast blir förtärd af modren. Bäft är det att till en början gifwa fölet krossad hafre. På mindre gårdar, der hafrekrossar saknas, kan man lätt krossa hafren med en hammare. Hajwa fölen under några dagar regelmässigt ätit upp den krossade hafren, få fan man fö småningom öfwergå okrossad. Fölet erhåller altid så mycket hafre, det will äta. Denna extra Hafre-ration kan likwäl ide till fullo ersätta bristande modersmjölk. Man har derför förjökt att wänja dylika sämre lottade föl wid komjölk. Det eriodras likwäl stor möda och omsorg att förmå fölen till att drida miöls ken. Deremot har kokt korngryusgröt, uppblandad med litet lium od särst mjölk, utan några swårigheter blifwit spifad af nästan alla föl till hwilka den blifwit erbjuden. Denna korngryns soppa måste till så wäl smak fom werkan hafva en stor likhet med stomjölken; ty föl af färdeles dåligt ammade ston hafwa med tillhjelp af densamma utwedlat fig a ll som andra, hwilka Haft städse fyldt jufwer att tillgå. Den största omsorg erfodras naturligtwis under afvänjningstiden. Under denna period tillkännagijwa fölen ofta ett allmänt illamående. De blifva magrare, hår-remmen förlorar fin glans od) det erfodrars ofta wedor, ja månader, innan de åter befinna fig det tillstånd, jom utmärkt dem före afwänjningen. Härigenom framkallas ett afbrott i för lets utwedling, som det är af största wigt att förekommas. Ett bepröfswadt medel att hjelpa fölet öfwer denna kinkiga period är att så länge som möiligt lemna detsamma hos modren, så att det så småningom får wänja sig wid att förtära få mydet foder iom möjligt, od att äfwen för en längre tid, minst halfwa dagar, mwara ffildt ifrån modren. Det oaktadt är det ytterst wigiigt att skaffa ersättning för den plösligt felande modersmjölken. Har man want sölet mid korngrynssoppan, få är saken mydet enkel; man behöfmer då endast öka portionen, och skiijsmessan från modren går spårlöst för fig. Har detta emellertid af ett eller anz nat stäl ide stett och will man ide underkasta fig det beswärt soppans tillredande föroriakar, få är tjerneller fur mjölk en god och öfwerallt tillgänglig ersättning för modersmjölken. Till en början behagar detta ombyte fölet ide mydet, men hälles dylik mjölk straxt efter afwänjandet i krubban, od) ers håller fölet intet watten. få skall törsten inom fort åftadfomma åsyftad werkan. Ju längre fölet erhåller mjölk, desto bättre; dessutom erhåller detsamma så mydet hafre, som det mill äta, och godt Hö. Wid denna diet skola alla föl uts wedkla fig på ett öfwerraskande sätt och utan att missprydas af hängs eller Hösbutar, glädja uppfödarens ögon genom ett godt hull och en glädjande hår-rem. Wid symptom af förstoppning bör man såsom bifoder eller dryc gifwa fölet med kokhett matten fuktadt hwetekli. En ettra ration af morötter är äfwenledes särdeles tjenlig. Med detta foder fortfar man, tills fölet tillryggalagt fitt första lefnadsår, och man skalle säkerligen uppföda en stor, stark och kraftfull l-åring, hwillen betalar sitt foger bättre än de uns der swält och stillastående uppwäxta kamraterna. Emot den här förordade kraftiga utfodringen under fölets första lefnadsår göres ofta det inkast: 7Ja, men om mi mils le fodra wåra föl på det sättet, få flår fodret fig i benen, de få tpatt, harhad oh gallor o. m. d. Detta inkast är riktigt, om man låter fölet få i stallet och sedan fodrar på här ofwan beskrifna metod. Fölet försättes då i samma tillstånd som hwarje annat gödkreatur, hela fropz pen öfwerlastas med fläsk, buken uttänjes och benen styfna under den totala bristen på krafternas öfning. Släppes ett dylikt godt föl någon gång ur fitt stall, få drifwes det aj det s k. stallmodet att göra wåldsjamma hopp; de fwaga bes nen funna ej uppbära den med ipäd belaftade kroppens tyngd, spatt gallor och harhad framträda och krymplingen är färdig. Ar ett dylikt system förunftigt? Hwarför har timmermanz nen eller smeden större ftyrfa i fina armar än skräddaren? Emedan de förra dagligen styrka fina armemuffler genom öfning, under det skräddaren aldrig anftränger fina armar. Detsamma gäller för häften. Det är ide fodret fom flår fig i benen, utan uppfödarens okloka behandling. Hästens Hujwudsakliga wärde består i benens, musklernas och senornas styrka, och då styrka utan öfning är otänkbar, måste benen, mustlerna oc fenorna dagligen oc) ihålande öfwas. Lät fölet derför hwarje dag under några timmar springa omkring på gården eller någon annan inhägnad plan. J denna dags liga öfning, parad med ett godt oh rikligt foder, ligger Häft uppfödninaens A oh O. (Är VHAnina för hältmännor!! Y