Norrländska Korrespondenten – 14 december 1871, sida 1

1 161 AUUVIS f100CS MHMuCT —7 01T( med fina reformer altid för sent. I militärisk hänseenre bare ban inga idger, utan förföfte blot sammanbinda te gamla, fom ban wid fitt tilträd sann före fia, med den enda tanke, fom beherrskade hela hans werksamhet, nämligen indelningöwertete bibehållande. För tenna enta tanke tämpade bar öppet, warmt oc) morigt. ja, med en fåran öftvers drift, att ban säterligen själf skulle förlväft fin älsttinge-inrättning, om ban ohejrari fätt fort fara: i de ytterligare förökade öfningar, fom fors brades i det sista, wid urtima rilstagen framlag: da förslaget, låg utan twifwel fröet till inretta armens framtida uplögning. En i ej ringa mån bisragande orsak till hans ibärtighet i afscenre på intdelningewerkets bibebällande låg i bang oförmåga att upfatta renna inrättnings owilforliga sammanhang med wårt stattewäsende od) det senares numera nötwånriga reformerante. Eduru i detta hänseente wisst ej erinringar och uplyeningar saknades, hwilta ved elyckligtwis förbisägos, få är likwäl förlätligt af en militär, fom förut tillbragt hela fin tid fåsom regemen:elvartermästare, gymnastillärare och brantkårschef i en smästad, att han ej war hems maftadd i wårt inwecklate kameralwåsendes tolda strymslen. Men, ywad fom war oförlåtligt, är, att ve kameralister, fom af honom rärfrågares, i följo af fin byräkratisla egoifm upsåtligen wiljeledtte honom. Statsråtet Abeline bristande högre militäriska blid wisate fig företräreswis genom bang mifristade bemörantren för höjande af offijertåren, på bwars gora beskaffenhet rod fluttigen allting beror. Han försölte wieserligen förbättra def ekonomista siällnina aenem lönerealeringefrägans lösryckande från själfwa organisationsfrågan, ehbu ru detta ej lyckares. Men Hang plan att på fams ma gång göra kompani och slvadronsscheferna af. sättliga, hwarigenom just deras ekonomiska fälls ständigbet metwerkardes och ett twunget lyckfökeri nörwändigajordes, skall ej få snart giömmas. Hand befordringar gingo förifrigt efter ven gam(a tågordningen; ehuru såälf ofråtse, framdrog ban, med få unpantag, blott adelemän till ar. mens högre platser. Jnom militärlärowerken genomfördes wisserligen nägra yttre reformer; men för den wigtigaste bland dem alla, nämligen en total omstöpning af själfwa läroämnena i en mera praftiff riatning, bare ban intet finne, Följ. ven blef, att armens öfningar blefwo föga frukt. bäranre ech att särdeles underbefälsffolorna, fajt: än i fia själswa få nyttiga, ej upjylte sitt ända. mål. Följden blef äfwen, att bang egna planer till wärt fästningewäsendes ordnande woro föga tillfrersställande. Tattikens, strateniens och militärstatistitens högre sanninzar tunte ej af honom uppfattas. Sjöfarten. Det mid Motala warf i Norrköping nybyara ångfartyaet Nortstjernan, ett af be största och praktsullaste fartygen i swenska ång båteflottan, och fom, bland annat, bar ide min. bre än fem satenger, afgick i tistrags på förmidtagen från Norrköping, för att begifwa sig till Stockholm, men bade wid mit tagetiren ide hun. nit länare än ett stycke bortom Röda stugan, hwarest det fastnat; man wisste ide i Norrköping, vå onsdagepesten afzick derifrån, om detta ffett till följd af is eller aruntitötning. Wid mirragetiden på tistragen låg bogserångaren Santhamn wid Motala wari, för att afbämta nörigt man: stap, i och för Nerdstjernans klargöring. Uppå kongl. maj:t befallninshafwandes i Sämtlands län gjorta unterräniga Jramslällnuing om bidrag af allmänna medel till understöd för innevarande år åt fattige bland lappallmogen inom nämnda lån, har k. m:t den 24 nöstlicne nevemver för omförmälra ändamål i nåcer bewiljat ett )elopp af 2.347 ror 25 öre, att utgå af ret un er rifeftaten8 åttonde bufwudtitel upjörta anslag ör fottigwarren i allmänhet. Kongl. maj:t har under sistl. lördag utnämnt ch förordnat previasialläkaren i Siellefteå ristritt, nedsine licentiaten Zoban Erward Bergwall, alt bara provinsialläkare i Silbotale tistritt aj Wermand län, Riksdagsmannawalet i Södertörns domsaga. Det hittils tänra resultatet af rifgraggmannamwaet i denna domsaga (från en kommun och några rindre öar äro unrerrättelser ännu ej ingångna) ifwa wid banden: att fapten C. G. Hierta er: allit 85, fil. d:r, frih. Å Cererström 66 och refor P. A. Siljeström 26 röster.