Norrländska Korrespondenten – 14 november 1871, sida 3

Anförande of grefwe Arwid Posfe i förjwarsfrågan den 2 oktober. Från rikstagens kaneli har Ystads Tidning skaffat fig del af grefwe Arvid Posses anförande i rifedaneng Andra kammare wit det tilljälle, då förswarsfrågan der förewar. Tidningen bar så mycket hellre ansett fia böra offentliagöra desam ma, fom dess innebåll blifwit of den regerinswänliva pressen ofullständigt och of Aitonblatet till och med tendentiöst refererart. Yttrandet åter: gifwes sålunda: Den ärade representant för Stockbolmsbänken, fom nyss här uttalare fin fruktan och fina förhbopp: ningar, ansåg fin twifwelsutan derwid handla med full befonenhet. Jaa är deck rätd, att ban fjäll företräreswis missbrukat ren fonstitutionella rätten, vå ban i 20 eller — nogo räknadt — 23 minus ter uptagit kammarens tid med att utreda upfomsten af och syftena hos ett politiskt parti inom denna kammare. Jag will icke följa honom på denna måa eller ingå i undersökning af sörhållanden, hwilka lysa wid sitan aj och utom området för wåra rcpre: fentativa förhandlingar. — Den wärde talaren åberopade hwad som skall hafwa passerat under förliten rikerag i ett enskiltt sammanträde. Hwad jag kommer att äberopa från samma riksmöte, bar paeserat här i kammaren och maste således obestritligen få anses tillbörliat att uptaga. Då yttraces just när denna fråga behandlades och nära afgörandets stund från statsstådsbänken (of Wennerberg) följande tänkwärta ord: Joag jade, att wi wetat jörjwara oss; jag har saat det med twefan. Ty wore tenna wilja lika djup, som den är allmän, kanske lättfärdigt, uttalar, vå twistates icke här på tredje dagen om ssiälfwa fa: fen, utan på fin höjd om föttet, på hwilket mi stulle göra den til werklighet. Men låtom ess icke längre berraga oss genom att påstå, att detta är fallet. Mej, den stora frågan är klufwen i tu. Hon står ide wirore ensam på ragordningen