Norrländska Korrespondenten – 31 oktober 1871, sida 2

tet, serermera landshöfdingen m. m. Fredrik PBosse och Malla Bennet. Arvid Poese blef student i Lund 1835 od) toa derstädes hofrättsexamen 1840. Han teltog nåara år i tinasgöromål och fick titeln vise häradshöfring somt tsänstgjorde dessntom i skäånska hojrätten, tills han 1845 gifte sia med grefwinnan Amelie de la Garde. År 1848 föpte ban enendomen Charlottenlund i närs beten af Ystad, hwilken egendom han under årens lopp förwandlat från en så kallad ladugård til ett af Skånes sörnämsta och madrajte herregods. Jämte sysselsättningen härmed, bar ban egnat mycken tid åt provinsen Skånes kommunala angelägenhet. Han har nämligen flera gånger twarit ortförande i Malmöhus läns landsting, war ordförande i Skånes enskilta bank näst före fri. herre Stjerablad, och har alt jämt, seran 1861, warit ordförande i skånska hypoteksföreningen År 1862 började ban teltaga i riksdagsförhandlingarne och waldes rå til ordförande i bewilninggutskottet. År 1865 bewistade ban den sista ftåndsriketagen och war ordförande i statsutskottet. Wid representationsfrågans genomförande talade och röstade han imot densamma. Detta har naturligtwis arefwe Posses wedersakare ej underlåtit att, i tid och otid, framdraga; men man lömmer alltid att tala om, det i grefwe Posses anförande på riddarhuset den 7 december 1865 flämmen deck bestod i, att talaren uttryckligen framhöll, såsom den enda riktiga och möjliga prinsipen för en blifwande reform, allmänna wal utan ftåntåech klassfördelninng. Men arefwe Posse giorde också på den titen ingen hemlighet af, att bland ve skäl, fom förmådde honom ogilla det De Geer: ffa förflaset, just war ret så tallade strecket wid walen till Andra kammaren, i stället för hwilket stadaaute ban önskatre den politiska walrättens utsträdande till alla inom kommunen röstberättigade medborgare. Att arewe Pesse efter förslagets genomförande ej flöt fia till reservanternas ans tal, bewisar blid för ven stora sanningen, att af nörwändiaheten bör man göra en dvav, och hang hela politista upträrande under det nya ftatsftic: fet bar ej wisat den fiendtliabet till detsamma, man welat förebrå bonom, blott ett dragaude af konselvenserna ur detta samma stateskick. Wald til ledamet af Andra kammaren, bar han med en särteles enerai och en stänrigt märande talang deltanit i ritadagsgöromälen. Från och mer 1867 bar ban hwarje rikstag warit orde förande i statsutskottet och i denna egenskap höast wäsendtliat bidragit till ärenrenas skyndjamma afgörande och rikstogarnas afslutante inom den i arundlagen bestämda tid af fyra månader. Wid nyss afslutade urtima riksmöte war han vise ordförande i förswareulskottet. Från början anflutande fia til landotmannapartiet, bar grefwe Pesse, i främsta ledet af detfam. ma, ihärdiat fämpat för sparsamhet med statens medel och förenkling i statsförwaltningen, för res formerande af wårt lantt. och sjöförswar samt of wårt ojämna och föråldrade skattewäsen. Grefwe Poese bar en snabb upattning jämte en skarp omrömesförmäaa, och han kastar fig in i ben parlamentariska striden med en hurtigbet och ett aladt mod, som komma åböraren att tro, att detta sker lika mycket för stridens egen skull, som för hwad med densamma kan winnas. Utan att funna sägas wara i högre mening talare —han saknar måhänta tertill nödig wärma och fo: lorit — bar grefwe Posse utbiltat fig til en ute märkt slicklig debattör oc) hor i replilen få som tunna mäta fia med honom. Man har länge och ofta omtalat arefwe Arvid Posse såsom minifterfandvivat och försäkrat, att en statsrårsplats skulle wara hans mål Wi betmifla, att få är förhållandei, arefwe Posse intager redan en alt för betyrande ställning inom repres sentationen, att ministertaburetten för honom ftulle wara mer lockunde än ordförande-länstolen i statsutskottet, det utskott, der frågorna om statens inkomster ech utgifter till behantling förberetas.