Norrländska Korrespondenten – 10 oktober 1871, sida 3

funnen ide hysa något twifwel derom, att ligan eger mina symvatier. Freren, fribeten, agfofias tionen, — det är wår nya epoks formel, det iveal, som wi — J såwäl fom wi — eftersträfwa. Men terom är tet icke frågan. Det gäller endast re medel, genom hwilka mi funna uppnå wårt böpsta mål Beträffande renna punkt öfmerensftämse ma mi ide J tron er funna uppnå målet ges nom ert fretliga opoftolat: äfwen jag önskar det, men hoppas det ide, emedan den republikanska institutionen öfwer alt mäste ersätta den förfallna och tvära i stället för den till fantom wordna aufs toritet, fom man kallar monarki. Utan att kränfå någons rätt, utan att gripa tillbaka i det för: flutna, utan att rubba något samhälles arvundprirs siper, måste eg ntomen ingå i framtirsarbetet, måste den innerliga föreningen mellan kapital och arbete upphäfwa arbetareklassens fattigdom, dess änasliga owissbet och ven olikhet, hwilka för närwarande äro råtande. Entast genom ett stort europeiskt fria fon detta uppnås. Wår uppaift bestär deri att få mycket fom möjligt förminska den titrymd, som skiljer oss från wårt mål, och att söfa få slut på den sorgliga och skeptiska öfwergånssperied, fom werkar förlamunte och fors rumperande. Derigenom skall striden bliswa minst smärtsam, kortast och ven sista. För mix är det en pligt att söka ett starkt och heligt initiativ hos folket Jaa arbetar med mina wänner, få mycket mina krafter tinläta tet, för att konsentrera eles menten till en genom tron renad werksamhet. För er beter ret: Wåra wägar gå ännu fortfas ranre i parallel riftning. Tyska regeringen sysselsätter sia med frågan om införande of ett gemensamt myntsystem för hela Tyskland. E:t härpå fyftanre förslag lär wora uppagjordt; tet skall underställas förbuntås rådet och tpska parlamentet. Enligt tyska tidnin gar skulle till myntenhet tagas en mark, i wärde motswarande I franc 25 sentimer, I engelsk fbils lina, 10 preussiska Silberproschen och 1 öftervis fisk florin. Å Baierns lanttran har finansministern frame lagt ett för landet särdeles angenämt budvgetsförslag. Enliat densamma utaör militärbudgeten här danefter icke någon del aj den baierska budgeten. Genom Buoierns andel i kriasskareersättningen fr. Frankrike fal regeringen funna betala ej allenast bela krinelånet, utan äfwen en stoer del af den öfriaa statsskulden. och derjemte ansenliat förbättra skollärornes stännin-. — Deputeranten Kolb bar för slagit att bog kenungen begära framläaaandet af ett lagförslag om skyrkans och statens åtskiljande. A -Ge —