Norrländska Korrespondenten – 10 oktober 1871, sida 3

rån Utlandet. Ai de olika skrifwelser, i hwilla åtskilliga meds lemmar af frer8 och frihetoligan ursäkta fin frånmaro från kongressen i Lansanne 2a0 ifynners bet Gambettas och Mazzinis bref något intresfe, Gambettas Iyder sålunda: Jag bor erhållit eder wänliga bjudning till fretsoch frihetskongressens sammanträren. Jag känner mig särdeles berrod af detta bewis på edra sympatier och tacfar förbindligast derför. Mina mångfaldiga och angelägna sysselsättningar bindra mig att antaga eder inbjudnina. Men med bela den frimotiahet, fom man bör wisa emot ätelt sinnade män, tilläg. ger jag: Jaa beklagar detta curaft till hälften. Jaa bar aldria warit en ifrig anhängare af fog mopolitiska idcer och prinsipr. De hafwa något altför ivelt bog fin, trots wissa glänsande och skimrande sidor. Jautror, att deras hufirudfat: liga warkan är att hes fina anhängare tilintet: göra eller förswaga kärleken till fäderneslandet och te merborgerliga pligterna. J wårt lands nuwarande ställning beror deremot al: på, att fin: nena mera än förut sluta fia till den nationela upp ffringens prinsiper, och att ve återfinna fin moraliska fryrfa i den franska iren, Jag älskar mitt land högre, än att jag skulle wilja uproffra någon vel af deff wälgång ech dess kraft åt ett system fom kanhända är mucket förträffligt, men som kanbhänta ockjå entast synes Mara det. — Mazzinis bref lvder sålunda: Jag frambär min stora tacksambet till mina wänner i Schweiz för ten inbjudning, fem aenom eter bemerling foms mit mia tilhandta. Orfsaker, fom äro witt skilta från politiken, bindra mia att teltaga i fenaregr fen. Hwad bare jog för öfri st der att göra? J