Norrländska Korrespondenten – 30 september 1871, sida 3

deln oh göra ett kraftiat angrepp på Pouyers Quertiers skydtstulls theerier för att rerpå efter en parlamentarisk seger blifwa högerns ledare. Dessa förhoppningar äro kanske icke alldeles grips na ur luften, om man skall döma efter den häftiahet, hwarmed högern hittills förrvömt tildras gelierna ven 4 sept. Det berättas, att te båda rikskanslererna furst Bismarck och arefwe Beust tillstält Tystlands oh sterrites representanter i utlandet en rundftrifs welse för att dymedelst fätta dem i kännedom om betydelsen af sammankomsten i Salzburo, och frams hållas deri synnerligen twå punkter: för vet förs sta, att kejsaremötet och sammankomsten mellan de båra rikskanslererna hafwa en abselut fredlig betydelse, och rernäst, att båda stoterna hafwa blifs wit ense om att med eftertryck häfda non intere ventions prinsipen i ven Yttre politiken, Det mar en tid fort efter kriget mellan Franks rike och Tyskland mycket tal i tidningarna om en plan, enliat bwilken Helaoland skulle afträdas af England till Tyskland. Seran tet hare från tysk sida blifwit ojfisiöst förtlarart, att alt detta prat satnate grund, tystnade ten frågan; meu nu börs jar, ven dyka upp iaen. Öpnandet af Mont-Cenis tunneln har plötaliat aifwit en ny fläkt åt täflingarne på fredens fält. Det är England, fom detta fall åter går i ifpets jen. De praktiska birterna skynta nämligen rras pa förtel af saada nva bana för att genom den lomma Jntien närmare. Man boppas nu funna komma, jrån London tll Jndien på fem dagar. Od) ret är lätt att tänka fia, bwilken betydelsefull ombwälfnina ev fåran tirswinst innebär. Den wäa, fom nu anlitas mellan England och Jndien, uptager en tiv af omkring 20 dagar. Nu Jöreslös i frället, att man skall begaana be befint: tiga järnbanorna och Mont-Cenistunneln till Triest och derifrön bygga en järnwäg aenom Ö. sterrife, europeiska och asiatiska Turkiet, Persien och Beluchistan til Kurrachee och Bombay. Hela ufstöndet från Lenden til Kurrachee slulle på tenna wåg wara omkr. 885 swenska mil på lärnwäg och närmare 5 mil sjöwägen, bwilfet afstånd man beråknar kunna tillryggalängas på 5 dagar, 16 timmar och 46 minuter. Af bela den järnwägolänar, fom skulle för äntramålet beböfwas, är redan nära en fjärdedel färdiabygd. Den bes räfnare börfta toftnaren för företaget är 738 mils lioner swenskt. Den 20 september 1870 besattes Rom af de italienska trupperna efter 4 timmars strid mid Porto Pia och Perta Giowonni. Årsraogen ar venna tihsragelse bar blifwit firod med mycken hänförelse å befolkningens fira. I ett telegram, ren 20 på aftonen, beter tet: På somliqa ställen bar pöbeln ropat: Ned med påfwen! På angelos bron är en betytrlig trurpmossa upsläld; mennis skomängren tilltager med hwarje timme; man bes faror, att folfet ffall föka tränga in i det påfliga kvarteret, men ortningen bar ånnu idke blifwit stört; trupperna bivnafera i kolonnaden Bernino. Jtalienska parlamentet kommer, så snart det ånvo sammanträder, att sysselsätta sig med en propesition om bewiljante af medel för nya be: fästningsarbeten. Enliat förjwarskommissionens öfwerslaa kommer att till dessa arbeten erfordras en summa af 150 millioner froncs, hwaraf man tänker anwänta 120 millioner för Rom och Civita Vechia och 30 til passen öfwer Alperna. Desfa befästningar skola färdigbyagaas under loppet af 18 månader. Diskussionen om tenna bewillnina antages komma att blifwa liflia, emedan en mänad fackmän haft en annan mening härom ån mini fteren, allrenstund de anse det wara en omöiliahet att, särreles om sommaren, förlänga aarnisoner i fästen på nåara kilometres afständ från Rom, i anseende till den dåliga luften i denna fare oms gifum?, och derföre önska sätta den romerska Cams pagnans upotlina först På tagordningen. — ERAN — —