Ett blad ur parisarnes sista pinohistoria. Man läser i UAvenir national: S bär en tildragetje från Kräckdagarne under upprorets sista tio, Jaran fom den berättats oss af den person, som warit nära att blifwa ett of: jer derför. Den entla berätteljen om det äfwen. tyr, fom håndt denne attningswärde man, skall måhända om de sträckuppträden, ywartill parisarne nyss warit förfärade witnen, giwa en föreltällniag mera rittig än de mest waltaliga klugoutajutelser, förestafwade af de åjed:a stora olyckorna, och mera noggranna än de troguaste beskrifningar på bhäns deljerna i deras helhet. Mr B, en ganska talangjull tecknare, borde midt emot kasernen Prince Eugene, en af de stora bygnader, fom blifwit helt och hållet förftörra ar bomberna och eden. 3 det ögonblick, oa striden börjat omkring Chateau-dEau platsen, hade denna bygnad icke ännu blifwit hemsökt af mer än en granat, som, då den sprängdes, krossat en eller iwa wäggar i sjette wåningen. Men tenna händelse war tillräckig att förmå inwånarne i i alla wåningarna att taga sin tilllytt tid tällaren. Endast mr B., hwars hela förmögenhet består af några wärdefulla taflor, hade tvarstannat i sin wåning och war sysselsatt utt rädra fin tila samling. Han höll just på med att inpacka en af fina oyrbaraste toflor, då ett band tommunister, fom plötsligt inträktat bufet, twang honom att begijwa sig till de andra hyresgästerna. Iuträt: tarne, fom syntes wara roj för den lifligalte uppe hetsning, tilltängde tällareörren efter honom och förtlarare, att ve skulle knäcka hufwudet på hwem helst fom förjötte åter öppna denna törr. Man måste lyda. Hyresgästerna erhöllo ide en gäng tillätelse att gå upp i fina wåningar och hämta lifsmedel, för den händelse att deras fängeuffap blefwe langwarig. Twå eler tre af dem, fom höllo fig öfwerst på trappan ned till källaren med ögat wid nyckelhä