Norrländska Korrespondenten – 22 juli 1871, sida 2

Folkmötet i Mora. (Korrespondens till Norrländska Korrefpondeuten.) Wi ha haft nölet från en wän emottaga föl jande utförliga rerogörelse, fom tillika i en gån: ffa wiatig punkt vättar den korta notis wi i ett föregående nummer efter andra titningar intagit. Det, tal, hwarmed den framstående Dalureprifens tanten helsade de tillstädeskomne, skall säkert äfwen här läsas med intresse. Detta i sitt flag det första i Dalarne öpnades af rilsdagemannen Lif Ol. Larsjon med följan de erd: Högt ärade församling! Det är med glätje och tillfrersställelse jaa öp nar detta möte, Då jag här fer en så talrik skara af Dalamän, samlade att råvpläsxa om fädernes landets förswar; och vet är få mycket mera plär: jande, fom jag wet, att nyfikenhet ide är valtarlens swaga fira och att vet derför ide är nyfi kenhet, fom drifwit ever hit, utan ret är ett le wande intresse för den wigtiga frågan. Och hwat wisar wäl tetta? Jo, att talkarlen är densamme nu fom forrom ech att ortet jöderneålandete förswar endast behöfwer ljuta i wåra bygder strar är han fårdig att uppoffra båre tid och me vel för den wigtiga saken. Man mina wänner det är ide allenast med glätje och tilfreveftidelj: jaa tilltalar erer från detta rum; det är äfwer med djup rörelje jag gör det: ty hwem skulle wäl bär funna tala om fosterlandets förjwar till en menighet, utan att tänka på, och utan att känna fig rörd af, att ret endast är några famnar häri: från, fom ten store och isynnerhet af dalkarlen älskate Gustaf Wasa talate till wåra fäter om fäderneslandets befrielse från utläntskt Jörtryck