Norrländska Korrespondenten – 11 juli 1871, sida 2

———— s Dagen derpå anmälde man hos öfversten att en ung flicka, som sade sig hafva dödat Jacomo, begärde att få tala med honom. Öfversten lät henne inträda i sitt tält. Maria visade sig framför honom, släpte ned sitt förkläde och bauditens bufvud rullade på marken. Trots sin vana vid blodiga scener på bataljfältet ryste dock Öfversten vid denna anblick. Han riktade sina blickar på den unga flickan, som stod der blek och alvarsam, som en bild af förtviflan och sade: — Men hvem är ni då? — I går var jag Jacomos hustru, i dag är jag hans enka. — Betala ut tre tusen dukater åt henne, sade Öfversten. ö I klostret Saint-Croix i Rom dog i rop om helighet fyra år derefter en nunna. Ty utom den exemplariska lefnad hon fört sedan hon aflagt klosterlöftet, hade hon äfven haft med sig tretusen dukater, hvilka klostret etter hennes död ärfde. Om hennes fordna lif var man i fullkomlig okunnighet; man visste endast att hon var född i Calabrien och kallade sig syster Maria. (Slut.)