Norrländska Korrespondenten – 11 maj 1871, sida 1

Längre annonser böra inlemnas samma dagar före kl. 12 m get, fastän det likwäl till sist bifölls. Ett än mer slående uttroyck fick likailtiaheten och ringaktningen för kungahuset i en af de radikala arbetaretivnin: garna i London, då den omnämnde prinsen af Wales ynasta barns dör, förande, att det war med uppriktig alädrje de underrättade läsarne om barnets snara rör, emeran man derigenom förftos nades från en ökning i den stora klaesen ftatetianare, fom landet retan nu måste föda. Äfwen wid felkmöten ba enaelska republikanerna framträtt, och man bar inlett steg till bildande af en fast klubb och til en allmän agitation rundtomkring i landet. Afwen utanför Lenron ba republikanerna uttalat fia, och wid ett möte med walmännen i Rettinabam måste Auberon Herbert höra ett förslag om misstroenrevotum, terför att ban ide röstat mot bemaiften till prinsessan. Han förswarade fig mer, att han ej wille wägra jädar na bewillningar, få länge drottningen lefte, men att han förbeböll landet full frihet att träffa hwilken öfwerenekommels fom helst med den pers fon, wi hätanefter göra till landets förste ftatötjenare. Han anfång det för en stor olycka, att, faftän wi lefte i en tid, under hwilken wi lärt oss att ide hålla till aodo med något, fom ej öfwerensstämte med sundt förnuft och en klar upp: fattning, fans ret likwäl i England ingen borgen för, att man ej fick ett utswäfwande, sysslolöst och korrumperart bof, ingen säkerhet mot att en per: jen, som är allteles olämplia dertil, skulle funna bli stäld på ten böasta plats, fom landet har att ge bort. Han öfweraick dersfter till ortande om några: af ve fördelar, fom skulle härflyta af en ändring i Englandts författningesystem, och uttalate ven meningen, att, om Englant blefwe en republik eller en commonwealth (som det bette under Cromwels styrelse), få stule det erhålla eu mycket större fraft mot det werkliga onra, som vu finns ver, mot det armot, det brott och) den nöd, fom nu är foltets, emedan tankarne vå skulle levas i en enklare och mer rättfram riktning. Han fare, utt, vdet war hang åsigt, att hwarje bofsystem hindrär follet från att je upp till böj: ren af ett werkligen eakelt och sträfsamt lefnatgsätt, ty ett enkelt sådant är mydet nära förenart med ett ädelt lefnatssätt, och då I gortånnen ben praft, det yttre af ten tomma alans, fom omger ett hoflif, få tror jag, att 3 wilseleden folkets tankar och fören dem i en falsk viftning o. s. w. i den stilen. Riksdagen. Sammansatta stateoch bewiuningsutskottet bar utt ben 2 dennes afnifwet betänkande n:r 1, bems stält, a) ott fortsiäåmpelafniften måtte från och med år 1872 Jörhöjas mer 37 17 öre och fålunra bestämmas till 75 öre för hwarie kontlel; b) att i stället för de andelar af fortftämpel: afgiften, bwilka enliat k. förordningen den 15 dec. 1854 tillkomma allmänna barnhuset. frimurarebarnhuset och serafimer ortenslasarettet och hwilka särskilda andelar med den nya stämpelafgiftens tillämpning torte till statswerket indranas, bestämta statsanslag att från riksgäldstontoret utgå torte anwisas åt dessa barmhertigheteinrättningar med följande belopp årligen: 1:0) till allmänna barnhusinrättningen 27,000 rör, 2:o) till srimurarebarnhuset 1,500 rdr, 3:e) till ferafimerordeng-lafarettet 1.500 rer; c) att den i älvre författningar till fattismwvåre ten i lantsortestäter, der tortfabriker finnas, af kortstämpelafgiften tillagda andel en skiling banko eller 3 15 öre för hwarje kortlek, fom i staren tillwerkas, fortfarante må utgå inom de städer der fattigwården nu uppbär en sådan afaift, men att dylik afaift til fattiawärden ide må framdeles mecgifwas för andra ftärer, inom bwilfa kortfabrif möjligen fan uppstå och icke heller i städer, der den nu uppbäres, såwida kortfabrikationen derstäres utöfwer ett års tid blifwit ufbruten; Db) att rikedagen måtte i unrerrånig skrifwelse, med anmälan af dessa beslut, hos t. m:t tillita anhålla att k. m:t täcktes utfärra allmän författning i ämnet och deri bestämma ej allenast den tid, inom hwilken redan stämplade fort böra omstämplas, utan och sättet, huru rerwid skall tillgå, samt tillika föreskrifwa de ytterliga fontroller öjwer afgiftens behörika erlägaande äfwensom det skärpta answar för öfwerträtelser af föreskrifterno härom, hwilka k. m:t fon finna erforterliga och lämpliga. Lördagen den 6 maj. Af konstitutionsutskottets förslag till ug trydfrihetsorsning bar Första kammaren, genomgått de fem första paragraferna, samt beslutat dejams mag hwilande till grundlagsenlig bebandling, utom hwad beträffar S 4 och 4 mom. i 8 5, bmilka återremitterats Den förftnämnda af deesa Hara vafor innohSlor FtasA A .. I