Norrländska Korrespondenten – 11 maj 1871, sida 1

O IUUlU t li k D. Sundswall den 11 Maj. Sedan k. m:t bemvntigat skegsstyrelsen att un ter band försälja fleråria afwerkninasrätt, årate kronoparker, å hwilka fåran afwerkninasrätt, mid inför k. m:ts befallningshafwande i YWwefternorr: lands län hällna auktioner, icke kunnat i afseende till för låga anbud försäljae, samt bemälta ftyrelse för fin tel, med Stönwiks Aktiebolag öfver: enskommit om försäljning till bolaget af afwerf: ningsrätten å 4 af förberörde kronoparker, neml. för 15 år å By och Säters samt för 10 år 4 Snöberas och Örafjö kroroparker inom Medel pats södra revier för en summa af tillsammans 638,335 rdr, då deremet mid ofwannämnde out: tioner högsta anbuten å afwerkninaerätten på dessa parker stego till envajt en köpseskilling af sammanlagdt 396,370 ror; få har k. mit under ten 31 sistl. mars funnit gott att godkänna de af skogsstyrelsen till k. m:ts nådiga pröfnin Uf werlemnade, angående ifrågawarande försåljning upprättade kontrakt. Sundswall är räddadt! Under denna rubrik läses i Sönrupg-MNisfe: Länge har i ten aora staden Sundswall ett tillstånd warit rådande, fom ingalunda kunnat fallas godt. Partier i alla möjliga färger ba stuckit upp fina hufwuden, oc kvärinsord riot bate effentliga och enskilda per: soner ha i stadens titninaar haglat ymnigare än kulor och granater mid Parie, och när wid fenas ste riksdagsmannawalet d:r Wikström blef den utwalde, kunre man tyligen läsa mellan raderna i Sundvgwallgpoften, att werldens sista stund mo re kommen. Utom alt detta har Nisse emottagit ett par in fänva, med Sundswalls poststämpel förserta bref, hwaruti sådana hemska saker berättats som att en Hof gumma förufsagt, att staden skulle röäffas inom några dagar af en fomet och att ett allmänt rykte wore gängse, att en förfärlig jords bäfning skall förstöra hela Sundswall på dagen den 27 april 1871 o. s. w. — Nisse wisste icke hwad han skulle tänka, men tå fick han en dag i terna wecka läsa uti Rorrlänvfta FKorrefponrens ten, fom äfwen utgifwes i Sundswall, följande: Stt rykte har etc. etc. Det har således werkligen på fult allwar mar rit tal om, att den lifliqa norrländska ftapelftaden skulle i ett anderrag utplänag från kartan — ehuru altsammans, fom wi lycktigtwis finna, blifwit instältt. Wille Nisse benagna fia af en aame mal käpphäst, skulle han påstå, att Sundswall ba: ra för sista stafwelsen i namnet måste wara mote taaligt för ankor, men han will inte wara styng. Emellertid har en gor wåän fompletterat luftig: beten med några upplysningar: Ryktet om den stundande jordbäfningen hade wäckt en ofantlig senation. Många personer fun: de ej sofwa af oro natten före den 27. På tors dagsmorgonen lägrade sig en hel mängd på Mo: sebackes tinnar (så kallas en paviljona, bygd på Stadsberget), för att wara himlen så nära som möjligt wid katastrofens inträffande. Och alt detta har uppkommit derigenom att en klockgjutare wid namn L. skämtsamt yttrat på någon restanration, att ban i fin hönsgårt, samma rag fom riksdagsmannawalet skerde, bittat ett äng, hwarpå tydligt kunnat läsas: Ack. om tu stolta stad, med dina trätgiriga inwånare, kunde gissa, hwad fom kommer att ske ven 27 april! Men Sundnswall är nu — pris och tack! — räddadt och dess representant i Andra kammaren fan med pott samwete återwända efter flutart riksransbestyr. Ett mera komiskt aprilnarri har dock Nisse sällan hört talas om, och hans läsare troligen icke heller. Konungslig handling. Under denna rubrif med: delar Posttidningen: Sistl. onstrag behagade fo: nungen till Tysta skolan härstädes förära den wärdefulla gåfwan af 30,000 rdr. J rden ffrif welse härom, fom chefen för konnngens hofförwaltning till ordföranden i skolans styrelse på fo nungens befallning aflåtit, tilkännagifwes, att nålwan lemnas såsom gärd åt minnet af den ätla omsora, hwarmed framlidna drottning Lowisa I lifstiden, i fin egenskap af Tysta skolans beftyrdtarinna, omfattat denna barmhertighetsanstalt; och innebåller samma skriswelse tillito, att fonungen förklarat fia wilja hädanefter taga skotan un: der sitt eget beskydd. Det har wädt en ide ringa uppmärksamhet, att f. n. äfwen i England, detta de monartiska ceremoniernas hemland, en republifanff riftnina framtrårer. Röster höjas mot konungadömet och man talar med ringa wördnad och tillgifwenhet om kungahuset. Missstämningen gaf sig tillkänna, då drottningen i år för första gången på länge wille sjelf öppna parlamentet Derefter fom bes gäran om hemgift och apanage till hennes fjerde dotter mid dennas giftermål med markisen af Lorne, fastän renne war äldste sonen oc) arfwinge till hertigen af Argylle, en af Skotlands, ja Stor: britaniens mäktinas:e och ritaste herrar. Man