Norrländska Korrespondenten – 6 maj 1871, sida 3

4 Från Iltlandet. Från Paris telegraferae under d. 30 april. Chu seret har för fredagen lemnat en rapport, hwari han säger: Jag återtommer från Jesv och Vanvres, der en hjeltemodig strid har stått Menudon brirs ner. J natt egde en för Versaillestrupperna oqyns fam strid rum wid Molineux. Striden fortfar ännu. Versaillisterna hafwa i natt besatt hufen 200 metres från Fort Jssys löpgrafwar. Tillftåns det wid Fot Jssy är my ket forg gr Hälften of fanonerna äro demonterade. Fram emot morgonen i dag wägrade garnisonen att widare erkänna Megy som kommendant, förnaglade fanonerna och drog bort. Megy har anmält fig hos centralkomiten som dess Åånge Cliuseret har beslutat att besätta fältet änyo. Från Maillotporten till Asnieres rå: der fullständigt lugn. Det säges att ertebiskopen af. Paris blifwit frigifwen. En fruktanswärd ömsesidig eld fortsar på Hela westra sidan. Nenillv brinner. J Paris väder all män bestörtuing; öfwer allt äro folkgrupper fon lade. Marschbataljoner skulle samlas på Marsjäl tet. Ololowitz är sårad oh Durassier aflöser hor nom. Paris d. I maj. Underhandlingarne om en fred: lig lösning sägas wara afbrutna. Oroligheterna i Lyon äro undertryckta. Versailles d. 30 april. 12.000 man regerings trupper hafwa kringgått de federerades ställning wid Asnieres och besatt linien Gennevilliers—Onuen —Versailles. Twå brigader hafwa i natt besatt Jefys part, flott och kyrkogård, tag:t 8 kanoner och 100 fångar. Jnsurgenterna hafwa många förluster, regeringens trupper få. — Thiers gaf frimurarnes parlamentärer till swar: Frankrile lan ej kavitulera, Wänden er i stället till tommunen, od) till dem, som brutit friden Versailles den 1 maj. Fort Jssy hissade i dag på morgonen parlamentärflagg; en af Berfailleseegeringens officerare begaf fig till fästet, medförande kapitulationowilkoren. Under striden den 26 oc) 27 april fynes regeringen i Versailles hafwa koncentrerat en ansenlig styrka emot Fort Jssy, hwars ställning redan den 37 i ett telegram från Paris sades wara ohållbar. Regeringens trupper hade ryckt fram emot fästet på endast 300 stegs afstånd; en stormning torde wara omedelbart föreståcende. Någon sådan har dock ännu ej afhörts, men lifliga strider lärer der hafwa egt rum de sista dagarne litsom äfwen mid Vanvres. Jnsurgenternas wigtigaste militäriska ledare äro för ögonblicket delegeranden för krigswäsendet general Clouceret, fom är öfwerbefälhafware äfwer fom munens alla stridskrafter, Cluserets stabschef general Dombrowski, general Henri, general Endes, som kommenderar sydfästena, och den nya placefommens danten i Paris öfwerste La Cecilia, som genom ett dekret från krigsministern blifwit befordrad till ge neral. Cecilia är född i Tours och deltog mid ita: lienska armen i fälttåget 1859—60, der han wann kaptens grad i ingeniörlåren. När kriget med Preussen utbröt, ryckte Cecilia ut från Paris såsom anförare för ett kompani friskyttar och utmärkte sig genom sin djerfhet samt det modiga förswaret af staden Alencon. Efter den 18 mars ingick han i kommunens tjenst fom stabschef hos general Endes. Cecilia är endast 36 år gammal. Tidningen Rappel skildrar honom såsom en fullandad werldsman och tillika fom en ytterst lärd person. Han talor ide mindre än 26 europeiska och orientalisla språr och är en matematikus af första rangen. Jnsurrettionen har haft det goda med sig, att den splittrade och upplösta armen blifwit snabbare reorganiserad, än man flulle hafwa wäntat. Det är emellertid obegripligt, hwarifrån regeringen fått