Norrländska Korrespondenten – 6 maj 1871, sida 3

27r7 Ä r OO RR 1-— 17 i 11712— kran derom, att ingen fon i onnon orrning eller i annat fall, än tryckfrihetslagen staraar, för tryckt skrifts innehåll tilltalas eller straffas. 2 ute sträcker tryckfrihetens stadganten till alla skrifter och tertill hörande afbildningar, fom utgått från tryckpressen eller ganom andra likartate mechaniffa medel — t er. träsnitt, lithoarafi o s. w. — blifwit mångfoldigade; men i 8 3 inskrånkes las aens tillämpning till sådana tryckta skrifter, fom blifwit utlemnade till försåljning eller sprirande på annat sätt. 58 4 och 5 innevålla förbud met migfa offentliga handlingare publicerande. — 8 6 förklarar, att om eganderätt till skrift gåller särskiltt stiftad laga — 6 7 hantlar om privileanium på tryckta skrifter (almanachan). — 3 8 stargax, att innan något nummer eller häfte af tidning eter titskrift utaifwes, skall hos justitielanslern eller bang ombud skriftligen uppgifwas strijtens titel och gersty af äfwensom den pers sens namn, fom i egenskap af utgifware bejtåmmer stristene innehåll. Deremot äro nu gållande bestämmelfer få mål om wiesa kvalifikationer för umnifwande af perio: disk skrist, fom äfwen om tillståndsbewis för dylik skrifts utgifwante helt och hållet borttagna. — gg 9—14 innehålla hufwucsakligen wilker för anläganing af boktryckeri och bokhandel samt ve ord: ningsreglor, fom wid deesa yikens berrifwante böra iatttagas. Föreskriften om bokhandlares ffyldigbet att till offentlin myndighet aflemna cxemplar af utomlants tryckta skrifter på swenska fpråket, äfwensom förteckning å andra strifter, år af utskettet borttagen. Answårebestämmelsen för före summatt utsättante af tryckningsort är nersatt från 300 till 100 rer, hwarjemte äfwen andra straffbestämmelser för of boktryckare begånget brott mot ordningsreglorna blifwit mildrate J 15.4 har utstottet jammanfattat stadgandena om answariahet för tryckt skrifts inn holl. Ut: ffottet bart terwid utgått från ren i wår press lagestiftnina redon antagna aruntfats, att endast en person bör straffas för ett genom tryckt skrift benänget brott, men ulskottet har derjemte sökt åstarkomma såtana bestämmelser, att ren wwerklis 7 ga aerningsmannen måtte, få witt möjligt är, träffas af straffet. För ven bhändelje dock, att ; kännedom ide skulle kunna winnas om den wmwertlisa uppbofemannen, har utskottet antagit vet s. subsidiära answarighetssystemet. Enliat utffots tets förslag skulle nemlinen anfwariahet för tryckt strifts innehåll inträra i följande ortning. J fråms ita rummet skuhe ten, i fråga om wanliga tryckta skrifter, drabba författaren eler öfwersättaren, få wida ban utsutt sitt namn eler utlemnat skriften till offentliagörande i tryck. För tidningar eller tirskrifter åter skulle answaret i främsta rummet drabba ter, fom i egenskap of utjifware bestämt skriftens innehall, såaledes en titnings werkliga ut: aifware eller reraktör, hwilkens namn altid skulle finnas å tirningen utsatt Om answarig förfats tare eller utgifware icke kunde uppgifwas, eller om denne, då skriften utgafs, ej bare fast bostad i ri: fet och ber wistares eller ide mar i åtnjutande aj: personlig frihet, få skulle anfmariabeten träffa boktryckaren. Men om på en trydt skrift bot tryckarens namn och tryckningsorten ide funnes utsatta, då skule bokhandlaren eler den, fom eljest utspridt skriften, wara anfwarig för dess innehåll, derest ej styrkas kunde, från hwilket tryckeri skriften utgått. I regeln skulle altid answariaheten drabba författaren eler öfwersättaren af en tryckt skrift eller werkliga utgifwaren af en tidning, men, om de ide kunte upptäckas, boftryckaren, och om tenne icke wore känd, bothandlaren eller kolportören. Dessa sistnämnta kunde dock leda answaret ifrån sig på boktryckaren, den. ne åter på författaren eller utgifwaren, hwilla alltså straffet skulle kemma att trabba. Wile icke kolportören, bokhandlaren eller boktryckaren upp: ghifwa werkliga gerningsmannen eller hare re förs summat att derom skaffa fia behörig kännedom, få skulle ve betraktas såsom metbrottslipa och altså funna för brottet stroffas Uppstår fråga om rigtiaheten af gjord uppzijt angårnre åtalad skrifts författare eller utgifware, skall, enligt utskottets förslag, juryn afgöra den saten. SsS 16—23 bantla dm konfiskation af eller far: stad å tryckt skrift, hworjemte Tesfa m. fl. SS in. nehalla sarana beftämmeljer, att jujtitieftatemini: stern skulle befrias från all befattning med pregjen och de s. k. ordningsmålen öfwerlemnas åt allmän domstol samt rättigheten att förordna om åtal och kvarstad åt justitiekanslern. SsS 24—34 angå rättegangen i tryckfrihetsmål. Den wintigaste af de utaf utskottet i afseende här: på föreslagna förändringar är ren, fom angår jättet för juryns biltande. Utskottet bar nemli: agen föreslagit, att inom hwarje landstinggområre och star, fom ej i lantstina reltager, (Steckholm, Göthebera, Malmö) skulle årligen af lanrstinget för landstingeområdet och af starsfullmäktige för staren utwäljas minst 25 allmänt aktade män, bland hwilka, då nämni (lury) skall sättas, vomstolen genom lottning uttazer nio ojäfwiga ledar möter.