Norrländska Korrespondenten – 18 april 1871, sida 3

lH iu1Å, 191: 1. 1 tÅÅÅlHUdtTH-Ldyel TG ÅlSsA aslw telser ifrån föreskrifterna angående difpositionen af hufwudtitelns alla besparingar. Diskussionen börjades öfwer 22:a punkten ans gående utstottets med anledning ar hr Palanders motion gjorda hemställan, att hos fal m:t anhålla att, mid företagande af indragning of fjöförfvas rets nuwarande brräfenrfonal och manffop p. under ompröfning måtte fagas, huruwida icke förening af fjöwapnets begge fårer sunde ega rum. Hr Adlersparre fann detta förslag asse ingenting mer eller mindre än ett fönderrifwande af 1865 äårs sjoförswarsipstem och wara ett uttryck af inom sjöwapnet stärse befinelig böjelse att kasta fig från ett till ett annat. J ett utförligt föredrag bemötte talaren de af motionaren gjorda antlagelser, såsom att wårt fjörörswar skulle befinnas i lägerwall; att 1865 års rcorganifsation endast åstadkommit willerwalla m. m. Han wisade, att swenska mari nen aldrig befunnit fig vå högre st:åndpunlt än för närwarande, att dess officerare och manftap woro mera öfwade än förr och att mår flotta, hwad mar teriel och osficerarnes lrigebildning angick, wore öfwerlägsen grannlänternas; samt att ett of hufwud syftena med reorganijationen, winnandet af största möjliga sticktighet inom specialwapnen, blifwit upp nådt. Grefwe v. Platens teorier hafva under fin femåriga tillämpninag wisat fig rigtiga och praktistt förmåntiga. Den ifrågaratto sammanslagningen in: nebure inga fördelar hwarlen ur finarciel eller militärisk synpunkt, utan wore endast egnad att omintetgöra frutterna af ett flerårigt arbete. Hr Palander förswarade utstottete förslag och widhöll de åsigter, han uttalat i fin motion om de ofördelattiga följderna af siöwavnens delning. Jcke of före kärlek för den stora flottan hade talaren framställt fitt förslag. Han wore twärtom öfwertygad om, ut det enda för Swerge dugliga sjöförswar wore kust och skärgärdsförswaret, men det borde ordnas på annat fött, upprätthållas med en annan forts matcriel än den nu befintliga samt genomföras konselvent så, att den stora slottan, till och med till namnet komme att förswinna. Korvetternas nytta i krig ansäg tal. nemligen mycket owiss, och war öfwertygad, att den i alla händelser ide motswarade de stora årliga kostnader, fom till deras underhåll erfordrades. Som ännu åtta talare anmält fig, uppsklöts di stussionen öswer denna fråga till aftonens jammanträde. S. d., aftonplenum. Kamrarne ajfslutade behandlingen af femte hufwudtiteln. Första tammaren började föredragningen med 19:e punkten och godkänre samtliga utskottets hems ställanden med undantag af dess afslag å Hr Par landers motion, i hwad rörde båtamanshållets förs sättande på wafans, hwilket moment återremitterates, för att i sammanhang med särskilda utskottets utlåtande öfwer samma ämne behanrias. Utskottets hemställan i 22:a punkten, mom. a, att rifsdagen skulle i ran ifrifiwelje anhålla att mid företagande af frågan om indragning inom sjöförswarets nuwarande befälspersonal och manskap, tal. m:t täcktes i sammanhang dermed taga under ompröfning huruwida icke en förening af fjömwape nets begge kårer lämpligen lunde ega rum, föranledde en långwarig och liflig öfwerltäggning, efter hwilken utstottets förslag litwår utan votering gods kändes. Dislussionen i Andra kammaren om den ifråga satta sammanslagningen af flottans twänne kårer fortsattes Grefwe Posse kritiserade grefwe v. Blatens Gwmunder för ombildning af Swerges förfwur samt fom till det refultat, att dessa grunder aldrig bufwit tillämpade. Att wår marin skulle befinna fig i det förträffliga stick hr Adlersparre uppgifwit wore ej enligt med förhållandet. Twårtom befunne den fig i ett oefterrättligt tillstånd, trots de 18 millioner rdr, so m af landet under de sednaste fem åren blifwit derpå uppoffrade. Hwad man wille winna genom sammanslagningen more en m öjlighet att ästadkomma ett bättre faternas tillstand inom wår marin, och genom ifrågawarande åtgärd skulle genast en reduktion af den öswerflödiga personalen lunna genomföras. Hr Manljell, Hierta, Per Duifsfon i Cipö, Swen Nilsson i Esterslöf, O. B. Olsson oc Carljund förenade fig om följande, af en utskotteledamot från Första och åtta ledamöter från Andra lammaren afgifna reservation, nemligen, att rifsdagen skulle hos igl. m:t i underdånig sniselj anhälla, det tal. m:t behagade taga under öfwerwägande, huruwida icke en förändrad organisation af fjötörfwaret, afseende minskning af säwal befäl fom båtsmän och öfrigt manskap wore af omständigheterna påkallad samt att i sådant fall fal. m:t täcktes till ritsdagen aflata proposition i ämnet. — De flesta af denna sidans talare motiverade sitt yrkande dermed, att den mid 1865 års ritsdag beslutade delning af fjör wapuet i flottan och ffärgårdsartilleriet blifwit få nyligen widtagen, iamt att ibland fackmännen sjelswa herrskade stor meningsskiljaktighet rörande fördelarne och olägenheterne af denna åtgärd. Or Manutells anförande git emellertid hufwudsatligen