Norrländska Korrespondenten – 18 april 1871, sida 3

antagna skall första bihanget eller codicillen till gränstrattaten af 718 oktober 1751, fom medan denna förordning är gällande blifwer utan werkan, äter träda i kraft; samt 2) att ritsdagen måtte i skrifwelse anhålla, det fal. m:t täcktes tillse, huruwida ide åtgärder i den syfming ledamöterna i den till laprjörhållandenas ordnande år 1866 tillförordnade tomite föreslagit, eller annorledes, kunde widtagas för att förskaffa de swenska lapparne nödigt biträde wid de twister och rättegångar, fom under deras wistande i Norge kunde emellan dem och den derstädes jordbrukande befolkningen uppstå. Toredagen d. 13 april. Komrarna hafwa under dagens plena börjat ber handlingen af statsutskottets betänkande angående regleringen af utgifterna under rikestatens femte hufwudtitel. J första punkten af detta utlåtande hade utskottet tillstyrtt bifall till fat. m:ts propos sition, att expeditions och protofollefeireteraretiens sterna mid sjöförswarsdepartementets lansliexpedition måtte mid nuwarande innehawarnes afgång förs enas och bestridas af en exwdeditionssetreterare med lön af 5,000 rer. Denna hemställan gudrändes ar både tamrarne. Utan distussion godkändes af båda lamrarne ut stkottets hemställan om afslag rå at sol. m:t äskad löneförhöjning åt twänne wattmästare mom repar: tementets fanfliz och fommandoerpeditioner, Afvevs som dess i fjerde punkten framitallda tillstyrlan ar bifall till kgl. m:ts jörslag om sammanförande af kanslioch tommandocxpeditionernos expensmedelsanslag. J båda kamrarne uppstod en längre öfverfäna: ning rörande tgl. m:ts, af statsutskottet afstvytta, förflag om förwaltningens af sjöärendena ombildz ning till en marinjörwaltning. 3 Första tammaren föranledde denna hemställan en distussion, fom upptog större delen af plenumi. Den öppnades af statsrådet frih. Lejonhufwud, fom efter en öfwersigt af sjöförwaltningens historia och erinran om de upprepade yrtandena på def föräne dring som alltjemt olifwit framstälida, påpekade, att igl. m:ts nu afgifna proposition så mycket som möjligt, utan att träda grundlagen för nära, HÖrs made fig det af ritsdagen wid flera tillfällen för ordade byråsystemet. Wirare ingid talaren i detoljerad wederlåggning af utffottets motiver och flutade med det bestämda utialande, att den nuwarande formen för förwaltningen wore, händelse af krig, fullkomligt oduglig. Bijall till utslottets förslag yrkades af hrr frih. Skogman och grefwe af Ugglas, som erinrade, dels att de flesta olägenheterna hos den gamla formen skulle medfölja den nya, äfven: fom att utskottet genom sitt afslag å kgl. m:ts förs flag ej owiltorligen förordat didehållandet af det gamla i oförändrad form. Återremiss yrkades af hrr Rydin, grejwe C. G. Mörner och o Koch i afsiigt dels att få uttalad den rigtning, i hwillen representationen wille att en omorganisation skulle företagas, dels att få häfdt det ertännande af den follegiala fiyretfeformens företräten, som blifwit i utskottets motivering uttalad. Frih. Stjernbdlad wände sig egentligen mot en uttryckt möjlighet af en sammanslagning af tandt: och fjöförfmarsdepars tementen och framhöll ifrigt nödmändigheten af wårt sjöförswars reorganisatton, af ett starkt fujt: förswar och en sjögående flotta af tillräcklig styrla för att oroa fiendens tommunitationer. För detta ändamål more det nödwändigt, att sjöforswaret hade sin departementschef. Hr Wallenberg uttalade jig afgjortt för en ministeriel styrelse med byråer oc) amovibla tjenstemån. Hrr Nordenfett, v. EH renheim, Pehe oc) grefwe v. Platen yrtade bijall till kgl. m:ts förslag. Punkten återremitterades med 73 röster mot 36, som afgåfwos för bifall till utstottets förslag. J Andra kammaren bemötte hr statsrådet Berg de skäl, hwarpå utstottet grundat sitt utlåtande i frågan, och uttalade den öfwertygelsen, att genom ett bifall till uttstottets förslag skulle swårigheterna ökas för ernående af representationens uttalade önskningar om de centrala embetswertens reorganisation. Han redogjorde för de åsigter, fom uttalats dels af tomiterade och dels af förmaltningen af sjöärendena och wisade, att båda warit benägna för en byråorganisation. Fördelarne af en sådan orga nisation wore ojemförligt större, än de, som den kollegala formen erbjöte. Inga skäl af betydenhet woro anförda emot den fal propositionen. Hr Sjöberg redogjorde utförligt för sättet, hwarpå ifrågawarande embetswerk sedan slutet af förra århundradet warit organiseradt och för de särslilda förslag till dess omorganisation, som tid efter annan blifwit framställda, samt föreslog slutligen, det ritsosa NGIIHSAU ajwando att Nar av FAFnt .