Norrländska Korrespondenten – 15 april 1871, sida 3

Från Utlandet ÅLull ANDET. Frankrike. Jnbördeskriget. Fert Mont Valerien tyckes göra synnerligen gor tjenst emot Paris. På samma gång tess aranater sprita dt och förörelse bland den upproriska befolkninaen i bufwarstaden hafwa regeringens trupper kunnat under skyrdet af dess kanoner göra sia till berrar öfwer Neuilly bron och tränga from till Porte Maillet, der ve shutit breche på ringmuren ech i tietags trodres skola rusa rtill stormnina. Striden bar för öfriat fortgått på flera håll omkring Paris unter hela förra weckan. Eter insurgenternas nederlag den 3 dennes föreföll ren 4 på morgonen en ide afgöronde artilleristrid mellan insurgenternas wenstra flygel och reperins aens trupper i trakten mid Meudon och Clamart. Onsdagen ten 5 tydeg striren hafwa förnyats i större utskräcknina, vå äfwen infanteri deltog reri. Kanendundret fortfor til mörkrets inbrott; det tycktes fom om stritens wigtmaste slädeplats bade flyttats längre åt öster, nemligen från fästena Jesy och Vanvres till Montreunge Den 6 gingo i Paris ryaten em, att insurgenttrupperna hate företagit en krinagående rörelse öfwer Choisy (iv: vost om Paris) för att anaripa Versailles från föder. J frerags wunno regeringens trupper en betydelsefull seger, i tet re efter en härrnackad stric, fom warade från morgonen fill tl. 4 på eftermidtagen, togo bron wid Neuilly och de till dess betäckande uppförda barricater, fem woro arr merode med mitrailleuser och befatta med flera bataljoner nationalgartister. J: surgenterna blef. wo således tillbakakastade innanför stadens malar. På aftonen samma tag upplåste inrikesministern Picard i nationalförsamlingen i Versailles ett te. legram, fom bekräftate denna wiatiaa unterrät: telse. Wäl ligger Neuillybren flera tusen steg från ben inre muren, fom med stor ifwer sattes i förswarstillstånd of insurgenterna: men genom förluften af venna bro, fom bilvar bufmurftareng wigtigaste utgängepunkt åt wester, äro de uppro: