SME FST ve Stockholm den 17 mars 1871. Hulda Sohlman. Understödet till swenskarne i Paris. Från Pas ris metrelas att, setan det understöd tid wåra nödlidande lantsmåän, fom h. m. enkedrottninaen behagat under loppet af nästl. november låta tillställa h. exc. statsministern för utrikes ärendena, för att till f. m:ts minister i Paris öfwersändas, ide förr än den 11 fiftl Februari kommit mini: stern tillhanda, då den swåraste nöden redan war öfwerstånden, hade ministern ansett fig bäst mot: swara den höpa gifwarinnans wålwilliga affister genom att anwända detta understöd til en grund penning i en sjn! och lånefond åt swenska och norska arbetare i Paris. Denna fond hade redan ven 13 fabruari förökats med 627 francs 50 cenz timer, öfwerlemnade af fru Bertha Straube från redaktionen af tidningen Dagend Nyheter, samt med 610 francs 97 centimer of meret, fom til hestianingen infändtå genom litteratören Ekgren. Återstoden af vet genam hr Ekgren insända belopp, eller 530 francs, bar genom handlanden H. Befs bergs försora blifwit anmändt til bestritande af de med åtskilliga arbetslösa handtwerkares befordrande till England och Belgien sörenade kostna. der. Af från redaktionen af Dagens Miheter infäma underftödgbelopp har en del af fru Straube anwärdts att förbättra nödlirande swenska och norffk kvinnors belägenhet. Slutligen har befo: rationg målaren Rubenson anmänrt från revafktior nen af Smwenffa Arbetaren insända medel att underlätta för kvarwarande arbetare öfwergången till en tiv, tå de fom sista mänarernas arbetebrist och bekymmer antagligen skola förbytas i ett ords natt och lönande arbete. Twå mamseller af de 99 skönheterna i Karls: krona ha wir derwarande rädbusrätt anordnat ett i många akter afdelavt idyuifft-tomifft-tragifft ffår vefpel. Det icylliska låg deri, att mamsell Bros man hört af mamfell Ljun ggren och mamsell Ljunaaren af fru A., och fru A. af fru B. och fru B. af fru C. o. s. w., ott mamsell Lewander — icke vSelma Lewander i Linköping — fått fia en lis ten wacker pilt. Denna intressanta nyhet, fom dock befanns wara en slage kafferepsanka, kunde mamsell Broman omöjligen förtiga, tock tillade bon wid berättelsen: Ljuger mamsell Ljungaren, ljuger jag, ett tilläga, fom tyckes wmifa, att hiftorien redan gått från fruarne til mamsellerna och antagit betänkliga dimensioner. Gubbarne och Yuplingarne i räthusrätten blefwo nu anmodade att pröfwa historien efter paesande paragrafer i lar gen, och fom ingen af vem bare fullftänvia fännes tom odt den sanningslösa bistorien och säledes icke kunde såtta i prototollet att fänd fat är få god fom mwittnad, måste wittnen höras. Nu började den komiska afdelningen i skårespelet. Fruar och och mamseller, alla fom haft eller hade något att yttra om pilten, frulktare att få swärja på bir beln. Oron war i stigande inom fafferepetrets sarne, och dåningar inträffade här och der. Witt nesförhören med fina wadra hiftorier undvanftöfades emellertid och få skulle ett utslag tillwerkas — och det blef en tragedi i twå afdelningar. J den första kunte ej domstolens merlemmar blifwa öfwerens om det sätt, hwarpå mamsell Broman borde behandlas. Rådman Kingren wille sätta henne på tre månaders fängelse, men rädman Schrevelius ansåg, att hbmwad emellan de i målet afhöwa wittnen och fmaranden emellan fyra ögon blifwit talart hwarken berättelsewis eler såsom skäl i dom eller utslag må införas, hwarför han helt och hållet frikänte mamsell Broman. Borgs mästaren Holmer ansåg, att endast half bewisning förekommit, och tömde dermed mamsell B. att aflägga wärjemålsed. Domstoles öfriga Icdas möter, rådmännen Petterson, Nerman oc) Christiersen dömde mamsellen till 200 rdrs böter och wittnesarsättning m. m., och detta blef således domstolens beslut. Antagligen gå mamsellerna nu till hofråtten, som skall pröfwa, hwilken af rådmännen har bästa förståndet. Tidsbilder. En fransk konstnår, Auguste Marie, bar nyligen fullbordat twånne teckningar, hwilka som konstnärliga kompositioner sågas wara af en ytterst gripande effekt och fom redan i fotografi ffa afbildningar finnas i hwarje boklädsfönster i Paris. På den ena synes konung Wilhelm och grefwe Bismarck på frustande, eldsprutande fmars ta hingstar spränga fram öfwer den med ruiner och lik betäckta walplatsen. Konungen har hjelm på hufwudet oc) wärja i handen, under det att Bismard är barhufwad oc swänger en brand. fackla i den högra handen. Mellan dem båda gar lopperar, på en hwit skeletthingst oh med lian på flydda sälla dagar och emotsåg med bäf