Norrländska Korrespondenten – 25 februari 1871, sida 3

slkolan, i bemmet, i wålgörenhets-inråttningarna — öfwerallt, ter jortmonen antages wara ivuft: boaor. Om wi fomma att fortfätta bekantskapen med hwaranrra, skull jag en annan gång mertela er ett eller annat upplufande exempel på ot jnrets sätt att bär i bufwurstaden aå till wåga för att i större skala indraga offer på fin jagtmark. — Ytterliabeterna wirröra hwaranrro: från något så kallt som nuwarande temperaturen i hufvud staten, har jaa kommit in på någet få hett fom läseriet; åtminstone har jag fielf riktiat warm mid tanken på detta swafwelängande folk, fom är men: niskomen til förargelse och (de äkta ätminstone) herranom en styggelse. Nå, den ena brosan kan wara så god som den andro. (Ferts.)