Norrländska Korrespondenten – 21 februari 1871, sida 2

166) v. G 1 1Y. Motion i Rö öfträ ittefrågan af A. Gumelind. År 1862 ten 21 Mars är en minneswärd dag. Då utfärdares i Swerige dessa fommunalförords ningar, hwilka helsates med få mången förhoppning, fom rod till wäsendtlig del befswikits. De wille ortna ten fommunala sjelfstyrelsen, och te hafwa i stället i åtftilliga fall undertoftat denfams ma en tryckning, fom ide blott ide anstär fjelf: styrelsen, utan rent af till fin tillwaro hotar det kommunala lifwet, hwilket revan på många häll domnat bort och är nära att fulls:ändiat tväfwas. Orsaken till att tessa i wälment afsiat tillkomna författningar salunda motwerkat sitt syfte, är, ef: ter min öfwertygelse, hufwursakligen ven röjftbe.räkningsgrund, fom inom kommunerna tillämpas. Ensam får jag ej om denna mening. Redan mid 1865 och 1866 ars riksdag wäcktes mom borgare: och bonre stånden tre särskilda förslag om fåran ändring ten färska lagen, att röft: marimum, araverute skalor eller lika rösträtt måtte i fommunala angelägenheter tillämpas. År 1867 framkommo inom ritstagen ej mindre än fem, år 1868 fjorton, år 1869 fer (of 13 motionärer) oc) år 1870 fem motioner, ulla går enbe ut på att winna — för land eler ftar eller båradera — rimligare fommunala rvöjftberäfning8s grunder. Då jag känner, att, hwad beträffar kommunal stämmorna å landet, förslag till ändring redan mid denna riksdag wäckte, och da re kommnnala förhållandena i staden och på landsbygden förete många olikheter och såleres bäst torte hwar för fig behanrlas, likasom oc för vem gälla färftilda tommunalfjörordningar, skall jag här inskränka mig att, etter öjwerenskommelse med politiska wänner, framlägga förslag till ändring i röstberäkningen för stärerna, och detta blott i ett enta fall, men i vet wigtigaste, det mejt, skärante, beträffande stadefulmäktigwal. Först ber jag då få erinra, burufom ftadvsfulmäktig inrättningen är någonting ountwikligt för städer med 3.001 eUer förre inmwånare-antal, m van smärre städer härutinnan ega walfrihet. Och ver statsfullmäftige blifwit tillsatta, der är als männa ratstugans befogenhet inskränkt till att wälja fullmäktige, fom fulftändiat äro samhällets förmyndare eller, riltigare. tess tyranner, dess nära nog okontrollerade beherrskare, ide undertar state revision, ingen för fina handlingar reffona sable, blott ve fe till, att beslut, genom hwilka de möjli,en för al framtid skara sitt samhälle, fots tas i laga ordning, utan att någon af tessa fore mer, fom ofta få gälla mer än sak, trådes Jör nära. Jag såger wisst ide, att starefuumäktige få hanrla, men jag pästär, att de funna få hand: la. Den enda tontrol, fom walmånnen i i ve fä: ter, hwilka 1862 sattes under förmyndare skulle tunna öfwer ressa utöfwa, wore den bwart fjerre år återkommande rätten att äterwälja eler icke återwälja herrar fullmäktige, men denna rätt be taaes walmännen i sjelfwa werket genom gällande röstberäkningsgrund. Må ret tillatas mig från min hemort anföra ett exempel, bwilfet är betednante och wisst ide ensemt stående. Wi bade i Örebro af ålter war rit wane mid ott på aumän rårstuga afgöra ata ärenden med lifa rösträtt, och wi bare funnit of wäl deraf. Utgåfwos få fommunal-förerdvningar: ne med stadganten om fullmättiae och om röftnina efter bewillningsrikstaler, beträftarde ords fpräfet, att en olyda ej kommer ensam. Ben: ningemännen i Örebro, t. w. s. de, fom ber på