Norrländska Korrespondenten – 18 februari 1871, sida 2

Article Image
geund af flerårig wans, af läfaren sörklaras wara för sångens hela och wärdefinnande behöftigt, samt att fängeljetöreftåndarne jemwal böra, få midt sle lan, söta förekomma att, ar öjriga fångar, yngre perfoner och de, fom ej förut begagnat jnus eller tobak, under fängelsetiden wänjas wid ett sådant bruf; hwarjemte af företommen anlednig tilltän: nagijwits att tobaksrötning inom celljämelse ej är någon fånge tillåten. Bränswinsfloden. En brefstrifware til Jönköpingsposten anställer följande betraftelfer i anletning af den officiella uppziften, att under sistl. å tillwerkate i ritet omkring 15 millioner kannor bränwin: Denna summa är få stor att wi ej funna riktiat jöreställa oss ven, hwartör mi wilja genom exempel göra of den begriplig. Om vensna magja bränwin ffulle köras med hästar och hwarje föran droge 200 kannor, åtginae 75,000. hästar dertill; om hwardera af dem upptoge med lass en länad af 10 alnar på en wäg skulle de tilljammans upptaga nära 42 mil, såleres afstandet mellan Nässjö och Stockholm på jernbanan. Om detta bränwin skulle bäras af menniffor och hwarje person bure 10 kannor, åtginge dertill näs ra hälften af Sweriges befolkning. Om en per. fon skulle uppmäta alt bränwinet oc methunne 20 kannor i minuten, ffulle det åtaå 12500 tims mar eller 520 dHgn, 20 timmar. Denna massa bränwin förtäres af Swergee innebygnare; och tänkom oss hwilta tärefloder, hwilka jassansfulla taflor af eländen och brott fom derunder uppruls las! Wäl inbringar denna handtering nära 10 millioner riksdaler i statsktassan, men ywilken förlust, såwäl i moralisk som ekonomisk måtto å stadkommer den ide! Wårt land har af den Aus gode blifwit på faderligt fött behandladt nu en låna tid. Huru hafwa mi betett oss met denne Fater? Månne sem lydiga, tackjamma rmarn? — Nej, tusen gänger nej! Måtte snar bättring följa; annars fan ej straffet längre dröja. Wi ba i Frankrike ett afskräckande exempel på Guds straffdomar. Måtte det lända oss til warning, medan bet än heter i dag och nåädens rörr stär öppen! Sydsken. Från Gefle strifwes i Norrl.-Posten den 13 dennes: Ett mera owanligt fenunen ups penbarade sig i går kwäll och i natt å hmmelen. Ett starkt hwitt skon med rörliga flammor, liknande norrskenets, som af och tilltogo i styrka, syutes i söder sträcka sig i bågform öfwer himlahwalfwet. J wester wid horisonten antog det emellanåt en röd sliftning. Fenomenet, som började redan före fl. 8 på aftonen, syntes ännu efter midnatt. Köl den hade mid fistnämnda tid uppgått till omkring 28 grader. Swensta folket har under mera än 60 år åt njutit fredens mätfianetier, men de bördor, landet för dess upprätthållande fått bära, äro jä ofantliga, att om blott penninganslagen för dessa år fammanflås, deras fumma uppgår till mer än 20 gånger det belopp, fom fordras för ett fullständigt ovdnande af såwäl landt. fom fjörörjwaret. Härpå hafwa nämligen under endast de senaste 23 åren offrats 296,300,000 rdr. ÅTid är pemningar är en sats, fom, alttsör ofta förgäten, doc innebär en owedersäglig sanniing. YMtterligare ett bemis för def rilljahet anföres i n:r 2 af Iluftrerad teknisk tidning, der man, i en ups sats om husslöjden, bland annat laser följande: Då wi besinna, att endast hwarfjerde person här i landet har fin fulla bergning, är det wål inga: lunda för djerft att antaga, af återstoden af en million skulle wara duglig och willig att egna fig åt en husslöjd, som satte dem i tillfälle att förbättra sin ställning. Men om en million mennis skor till nyttigt arbete anwände de, lågt räknadt, twå timmar of arbetsdagen, som under årets fem mörka månader nu ej tillwaratagas så blefwe detta efter endast 50 öre om dagen ändock tolf och en half millioner rdr, eller, om arbetet lönade sig så bra, att de kunde påräkna 1 rdr pr arbetsdag, tjugofem millioner rilsdaler, det will föga nära —c O — — ——Mi5 —

18 februari 1871, sida 2

Thumbnail