Norrländska Korrespondenten – 14 februari 1871, sida 2

trocartikel. Nationer åä sin sida tyder fig deren:ot ha offrat nog på denna kostbara grannlåt och mill nu ba reel valuta för fina pengar. Det är denna åsigt fom ledt Andra kammaren wid tillsättandet af förswarsutskottet, der frågorna rörande armeorganisationen först skola behandlas. Det är denna genom walet af utskotteledamöter skarot prononcerade åsigt, fom i regeringslägret wäckt en så start upständelse och som till och med bog Aftonbladet, hwilket är ultrakrigistt, sramkallat ett jämmerrop. Tiden skall dock wisa att ingen fara är å färde. Andra kammaren will werkiigen icke undandraga sig någonting annat än underhållet af det skenbara förswaret; den mill ide något an: nat än nefa anslag till dyra militära etiblisfemen: ter, hwartill regeringen nu passat på tillrälle af en gynsam oponionswind och begärt flera millioner. Den will deremot icke neka anslag till wapen och till det werkligt effettiva förswarets ändamåt. Frågan om indelningswertet, hwarom den egentliga striden wäl kommer att wända sig, har, såsom ni, hr redaktör, lätt fon finna, det närmaste fam manhang med den förut omordade militära lyxen. Jndelningswerket är bygdt på ett privilegium för den i hemman indelade jordens egare, och det är få: lunda förklarligt att deesa icke wilja ikläda sig samma wärnepligt fom andra medborgare och dess utom fortfarande wara skyldiga att underhålla den indelta soldaten. Man tan mycket wäl förstå deras motwilja i detta fall. Men å andra sidan synes det äfwen obilligt under nuwarande förhållanden, så wäsentligt olisa dem, då indelningswerket inrättades, att rotehållarne utan aflösning skulle befrias från ett onus, fom i längliga tider warit pålagd deras jord. En rättwis aflösning är således den gordiska knut fom måste lösas, innan förswarssrågan fan ordnas på ett med wåra förhållanden naturenligt sätt; men behöfwer jag wäl säga att ordnandet på denna basis icke kommer att ske i den nuwarande ministerens tid? Jndelningswerket är ju hennes ögonsten lilsom hwar och en general Brum Brums, fom ännu drömmer am anfallskrig från wår sida. Situationen, hwad denna fråga beträffar, är får lunda ganska klar. Man frågar ide längre om re geringens förslag skall bisallas, ty def fall är gif: wet, utan man frågar om regeringen har nog mod att uplösa Andra tammaren oc föreskrifwa nya wal, fåfom Aftonbladet i en obetänlsam stund mir der form af hot förcslog. Det fordras wertligen mod dertill i denna stund, då landets opinion i denna fråga tyckes wara temligen stadgad och i opor sition mot regeringen. En ny Andra ksammare torde icke Heller bli med görligare i afseende på de begärda extra femton millionerna. Jnnan en fådan tillökning i ffatten bewiljas utan garanti för dess ändamå!sens liga anwändande, torde hwar och en, fom har ett ord med i laget, noga betänka hwad hans votum innebär : om det länder till fosterlandets wäl eller endast befrämjar personlig ärelystnad. ke P.