Norrländska Korrespondenten – 14 februari 1871, sida 2

Adr.: Storgatan N:o 272 midt emot Gamla Gåstgifwaregärren. (22) Riksdagsbref till Norrländsta Korrespondenten. Stockholniad. 6 februari. Innan jag går att inom den trånga ramen af några rikedagsbref teckna konturerna af det meft anmärkningewärda, som denna ritsdag kan komma att erbjuda, och de derinom mest framstående ae: rande personerna, tillåter jag mig att i detta första bref meddela en orienterande öfrmerfigt ar ftällnins gen för ögonblicket, hwilten är få märklig. att man med största sannolilhet deraf fan bilda fig ett om: döme om denna ritsdags hela faratter. Den jörsta betydelsefulla handling, fom åligger den sammanträdande rilsdagen, är fom betant till: sättandet af de ständiga utskotten. Man har mia: serligen med stäl anmärkt, att utskottsarbetet numera icke är af den afgörande wigt, som under ständsriksdagarnes tid, men man gör mycket orätt, om man aldeles underskattar wärdet deraf under det nuwarande representationsskicket, ty utskotten hafwa nu fom förr det åliggandet, att utreda frå: gorna och gifva dem all möflig belysning. Således beror ritsdagsarbetet fortfarande i wäsentlig grad på hwilta tapaciteter placeras i utstotten. De twå föregående riksdagarne har det s. f. landt: mannapartiet, fom äfven etter den förmente chesen, grefwe A. Posse, benämnes grefwcpartiet, nästan fullständigt partimessigt upsatt de segrande utskottslistorna i Andra kammaren. Befogade anmärkuin: gar ha framkallats deröfwer, att så många stora frafter i följd deraf wid rilsdagarne gått obegagnade. J år har den märkliga omständigheten inträffat, hwilken är att anse som ett af denna ritsdags fe nomener, att landtmannapartiet utan någon synlig anledning böjt af något åt mweniter och tagit till nåder några af det raditala partiets främre Icdas möter, såfom Ola Jönsfon i Kungshult, fom åter: fått fin förra plats i konstitutionsutskottet, der äfmen A. Gumceins placerats fom suplcant, och S. A. Hedin fom sattes ini lagutsktottet att spänna bälte med landshöfdingen Eric Sparre. Man har, ingen torde kunna påstå med orätt, fatt denna wridning af landtmannapartiet i fam manhang med wissa bekanta strofer i trontalet, isynnerhet den, som angick den nya wärneskatten, och den, fom bebådade ett nytt förflag till förfmarå: mäfende s ombildning. Andra kammarens majoritet wiste af munnen erfarenhet, att om dess önskningar skola funna drijwas igenom, behöfwer den understöd af ätminstone ett af kammarens öfriga partier. Detta war utan twijwel närmalte anled: ningen till den lilla omsadlingen, hwartill för öfrigt kommer att landtmannapartiet och menftern ha flera andra beröringevuntter, der deras intresfen mötas. Bland inte ligensensmedlemmar war man i alla händelser säker på ett flertals sympati i dagens stora frågor. Under antagande att ni, hr redaktör, för edra läsare lånat för detta framlagt konungens trontal mid rifsdagens öpnande, gör jag aldeles sörbi detta märkliga aktstycke, fom gömde ett oc annat eko af belägringsbullret wid Faris och fom påtagligen war onlagt på litet ffrämfel af irriterade nervsystemer. Men litsom de prenssiska kanonerna, med deras ohyggliga sviter af rof och brand, härjningar och menniskoslagt, ide förmått lrossa Frankriie, utan i stället upwäckt ett städse wäxande motstånd och fram: tallat ett bat, fom nog förr eller sednare med ors kanens förstörande werkningar skall störta öfwer Tyskland och medergälla på barnen fädernas mif gerningar, få framkallade trontalets stora ord, hwilka sköto öfwer målet, längt ifrån det påräknade refultatet. All öfwerdrift bär i fig fröet till realtion: få äfwen här. För hwar och en fom intresferar fig för sitt land och fom lärt fia att tänka öswer def förhållanden, står utan twifwel frågan om fosterlandets förfwar främst af alla frågor, isynnerhet i en tid, vå wåldet stiftar lagar och styrkan synes ha rätt. Wi ha i dessa dagarnes rörelser i mwårt land till: räckliga bewis på, att fosterländska hjertan ännu klappa i swenska mäns brost; wi ha ej hört någon neka för att underkaska sig uppoffringar för att få ett förswar, fom mi, tad mare en öfwer all före ställning oduglig förwaltning af för detta ändamål förut anwisade högst betydliga summor, ännu sakna. Men det är numera uppenbart att regeringens före: sttallningar om sättet att få ett werkligt före mar stå i rak strid med den offentliga meningen landet. Den högre kosmopolitiska militärismen, om gått för länge på styltor för att, ärwen med kräckbilderna af ett Wörth, ett Metz, ett Stdan ramför näsan, funna taga fotfäste på fast mark, ar sin tro, i hwilsen den will dö en salig död, FR KEN — fn or 3