Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1871, sida 3

met Frankrike, hwilka just utaöra bet största hin tret Åör fretens arslutante. Med antra ord, jäser Neue siycie Preefe: om Tyskland erhölle Luxembeura, afstore ret sannelitt frän fordrins garne på Metz. Pålittia unterrättelser om innebället af arefwe Biemaircks blifwande fretewiller ega mi ännu ide. Teleagrammet från Berlin till Times om, att viteforfleren skulle bafwa fortrat 10 mi iarter francs, 20 stera krigeskepp och kolenien Pouricbes YH, har wål wäckt någen oro på Lendens börs, men bar serermera förkiarats ide wara fannfäre tiat. J Wien wille man ven 31 Januari weta, aft ten mellan arefwe Bismarck och Jules Favre afslutate trak:aten af ten 28 samma månad war åtiöljo af bemliga frerapretiminärer, fom reges ringen i Paris bare förbundit fia till att frama länea för konstitueranre församtmen strax efter tess öppnande ten 15 Februari, Tihita rästets ret, att garefwe Biemarcks fortrinaar slulle wora betydliat muttare, än man efter te aängse 1v1tes na war benägen att tro, Fullständig upplyäning om denna sak lärer men tnaprast erhåöha förr än konstituerante förfomlingen öppnals. Berättelsen om åreswe Bigmarcke omwäntare milthet tyckes stör ja sin på ett ryate om, att ban wille tillbakagifwa Metz farit netjätta penninaesumman emot emot att fi en keleni och 20 kriasskepp. Elt tes segrom, fom merdelas tänare frum i detta blad, förmäler, att Prenesen skulla wilia bekomma Ponricherv för att för tenna koleni of England byta fia till Helgoland. Om re förfta ftilleftändgeunderbantliniarna mellan Bismarck och Favre lemnar Daily Neme särskilca korrespentent i Versajlles följante bes rättelse: Den 23 Januari på mittagen bekom arefwe Biemarck ett bref från Favre, som bad bonem om tillstelse tt komma DU Versyoilles. Bidwarck swarate stroax — to vet han sjelf skref på tysta, hwilket af en officiel tranatator Ömwits sattes på sranska språket — att Favre funre tom ma, tock met vet besrämta förbeball. att ban ide finge bringa Lonten-tenferensan på tal, emedan renna fak war afajerct. Förbnntekanslerens swar fom Favre tillbanta mirragetiten ki. halj 2. Bismarck bare tillika sändt fin egen maan för att beme ta Jules Favre till Versailes. Havre fom from kl. 8 på aftenen och ser strar till arefwe Biz warcks bostad mir Rne de Picvence. Förbuarskan sleren bade redan spisat mittag, men slickare bud tid tongliaa kölet för art funna unpviänna fin Kaäst. Ometelbart derafter började konjerensen. Ombina kl. 10 benaf fir Bismarck till kejjar MVWils belm och anhöll om antiens, fom utsattee till Hl. 11 Julee Favre tihlraate natten i prauesiska poliss tireftören Stieberas bestat. Jngen af de franska myntinbeterna i Verssallles fick Iof ott tala med Fovre. Den 24 på förmittagen böls trigeråd unter kejsar Wilbelms proefivium och frenprins fen, Bismarck. Meltke och v Roon tettoao teri. Rårplägninaen warate 1 24 timme. När Favre bare blifmit unrerrättad om de fattade besluten, lemnote han tt half 5 Versåailles för att återse wänra till Paris. Just i vet ögenblick, vå Favre åfte neråt alldn, fom leter till Sevres wägen, mötte ban grefwe Bismarck, fom gierte fin taaliaa rit tur. Grefwen wänte i tetjamma om sin bäst och red nu mir sitan af Favres magn och samtolare mer honom, titidess ve hare kemmit fram til Ras vig portar. Från svröstra Frankrike siress ten 20 Januari: Anemet 15.000 tyskar hafwa fått befallning att lemna Marseile. Bland dem sinnas ätskiLhtiaa, fom uppehallit fia här i tingo eller atretto år, ia, ännu längre; nåara hafwa tagit franssa hustrur och ansådo sia såsom arorterorc franemän. Det gjorte mynt iaheterna ontt, att re måste skära alla örwer en fom; men te flesta of vem toao så page sionerart parti för Tystlond ech drefwo spioneriet i en fåran skala, att vet ide war möjliat att för retaga någon utsollvina bland tem Endajt te, fom förut bare föft fransk merboraarerätt, och te, fom hafwa släntingar wir franska armegn, bafwa undantagits från utwisningen. Alla tessa utse läntningar hafwa reran börjat aifwa fia af. I Tensen tommer man misst att nödgas wittaga en rylif åtaärd, emedan svionerict bär fon hafwa de skat tiga ste föliter, belst om de preussiska bärarna ryocka fram i förra Frankrike 7 Central-Asien tyckes för ögonblicket, mara skädeptats för en rörelse, fom siräcker fia från Cbina till Aralsjön och Cafpiska hafwet. På menacliska hönslätten, fom skitjer norra China från ve fibes niska previnsarna och bwars befolfning stänrigt satt fig upp emot vet chmesiska herradömet, liaaa några städer, fom tjena till stationer på handelswägen mellan Rossland och China. En af teesa stationer, staren Ulias Sutai, bar fallit i nomars stammarnas bänter, och en annan ännn wigtigare punkt, staren Urga, är allwarsamt botad. J ett mertdelante från Peking till Jcurnal de S:t Petergboura beträftas intagantet af Ulias Sutai af tatariska insurgenter, och ret tillänacs, att Urs ga är mycket utsatt för samma tre och utt hans reln deröfwer retan alldeles upphört.