Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1871, sida 3

Friediichaftari täflare med re stora pla tserra, med några delar af Köniag och Doretheenstart edt med förstaden utanför Oranienbur gerperten, bwarest re slora maskinwerkstärerna wir duansf: wägen prunkade i festlia belvanina. — På ren kunalina operan föreaicks aftonens representation af en patriotisk evation. Orchestern uprstämde jöre operans början melorien vie Wacht am Ryein, och tå musiken öfweraick till Perl Dir im Siegestrarz! reste fia alla närwarante frän sina platser. Rirån aick derefter uprp och wisate en lehmante tafla, grupperat krin en pircestol, fom uppbar en lagerkransat byst af kovungen af Preussen, på bwilken piedestal äfwen den af lar aer omaifoa inskriften Paris? mar anbrinaad. Bretwid bulten stero å ömse sitor allegoriska fi gurer af Bornesjia och Germania, fom utsträck:e lejsartronan öfwer bysten, omairna ar verrefene tanter för de tyska härarne: Nortrtyskar, batrure, wlirtembergare och batensare. Bakarunden ar fee nen wisate-Brandenbur erperten med feaerns au tinna. Orchesterns sanfarer lersagades af ren förtjusta publikens lefwerep. Unrerrättelsen om Paris kapitulation bar — såger Jnrep. belae — i Wien mettaagits mer fyn:nerlig tillfreteställelse. Wientitningarne för ven 29 januari aiorde ven franska bufwustarens för: swar sull råttwisa och förtlarare, att Frankrike nu med heter kan sluta frer, och att tet icke skall tröja med att äter intaga fin plats i de srora makternas rår. Wäerrv.-jane förnämsta oraaner uttrycka den önskan, att seararen må göra freden mindre påslostante för vet besegrnate Franfrike Ac: vom att moderera fina fortrinaar. — Man fer od af ett telegram frön Versailles, att te från Lonton spridra irvftena om Biemarcks forrringar äro felettiga; vet skall nämligen ej wara fröna om beta Letbringen, krinesk ppen och Pent ichery utan wilforer för freten flute wara: Eljass och Mi (med kringliggante områte) afträranre och ett skarestånd af ungefär 8 mihliarter. Såleres haf wa Londontelegrammen förstorat Btomards for: tringar, hwiltet war allteles onötigt, ty be äro tillräckligt öfwertrifna ändå. Från Lyon merttelas följande redonör relse för de båta togars siriter, fom Garibaldis arme uttims pat wid Dijon i förra månaten. Lörragen den 21 januari bar en preussisk arwärteleno, som bare fin ställnina i och omkrina Jis fur Tile, inemot fl. 7 f. m företagit en anfallsrörelse på antra sitran om Darois. För den öfrerlänsna fiendtliga styrkan weko garibaltisterna tihbafa. Detta återtåg bare dassutom till ändamål atttras ga preusjarne inom de wir Talant oc Fontaine uppförda batteriernas eld. Också hade inemet tl. 1 firiven dragit fia tillnatralten mellan dessa böra byar. Seran kriaelyckan gynnat än det ena, är tet andra partiet, blef ställninaen wid Hauteville taaen från prenssarne. Kl. 11 f. m. hate geneval Garibaldi anländt till striresältet och med wanlig fallblotiabet öfwertagit lerninaen af fri: ten. Natten mellan ten 21 och 22 januari eade förpostjättningar rum. Striden återurptoas ine: met fl 7 f. m., men endast med bantgewärseld, tv artilleriet kunde först tl. 10 öppna fin elr. Först på eftermiddagen blef striren almän. Preussarne, fom tagen förut endast fökt bemäktiaa fia börwerna wit Fentoine 1e3 Dijen, utsträckte nu sina operationer mot Tolant, teck med lita rliten framgåna. Kressare of frangmänveng artilleriz och gewärseld trogo preuesarne fia tilbata mer betyrliga förluster. K! 3 e. m war teras ner rerlag fullstäntiat. Aha preussarnes pesitioner toges ten ena efter ten ancra; fienden ftyrte i största certrning. Franemännens förluster under första taaen woro temlisen stora, men följande tagen mycket mindre; preussarnes wero efantliaa. J renna sirid haswa de franska befanns eh U gariboltisterna utmärkt fia Kl. e återwände be franska seldaterna till Dijon. Ganmbalti helsodes af folkmacsan med repen: Qejwe Garibatti! Lefwe Frankrike! Lefwe rer publifen! På samma gång fom irgfa frågan. Gu upptyka äfwen Luxembourgsa frågan. Önffs wärtt wore, säner Kötv. Zrituna, om retta lilla lants öre blewe afajortt wic det, fom man hope pas snart förestående frereslutet. Nu swäfwar det lila lantet med fina knappt 47 lvatratmil och 200.000 innewanare och fin rurcpetffa funder ränitet helt och hållet i luften, Kenungen af Helland ech alla bohändare skulle aerna wilia blifwa detsamma förtt. Om man erbjöde tess nu: warante egare, fom erboll landet 1815, i utbyte en lämplia summa penningar, skube han nog an: taga anbutet. Och wi hoppae, att ret kommer att gå få. Luxembeura är i fölld ar kriaet 1866 likjom tillfäbiatwis bortryckt frän Tyfftonr, och lanrets äterförenina med det gemensamma fäterneslandet är ott önska för luxembourgarnes egen stull. Från tyska tullföreningen bwarken funna eller wilia te blifwa löeslitna, och utt bilda en eaen, holläntsk sekuntogenitur liaaer ej i tiveng anta. Det är nu lättare än någonsin att reglera foten, tv nu skulle Frankrikes metaifwande ej mara 68. Att orhåt ar OA om Nrenssjen er