Norrländska Korrespondenten – 9 februari 1871, sida 1

PMan må hyja hur radifala politista åsigter, fom helst, man må wara än få mycket öfwertygad — ch jag för min ringa del är det — att en ute widgning of den politiska rösträtten är i princip vättwis, in praxi et slall medföra några wådor, utan werlliga, om just icke storartade sördelar, att den följaltligen äfwen är tot och derför bör, Hellre i god tid och willigt, än omilliat oc sent medgifwas; få fan man ej ärligt förnefa att för en stor del af dem, fom den politiska rösträttens utsträckning afser, åtslilliga andra samhälleliga för: måner äro af ännu större wärde, än rösträtten wid ritsdagsmannawal och bland desja nämner jag utan twefan framför alt en större inflytelse, ge nom en någorlunda mensklig rösträtt, å tommunens angelägenheter, samt fådana för: ändringar i lagstiftning och lagstipning, fom be: trygga en wertlig lithet inför lagen, i hwilket fe nare afjcende mår polislagstiitning och polistaaffiv: ning, företeende en mastfulllomlighet och tilltag, sådana att ägl. maj:t i statsrådet wisserligen aldrig stulle tillåta fig nägonting dwiilt, förtjena den all: warsammaste uppmärssamhet. Hwilien är den jwenst, fom ej sänner sitt hjerta tlapva fortare wid genomläsandet ar dessa allwarliga och högsinnade ord. Hwem den som ice gerna stulle arbeta för dessa åsiigters seger Näwåäl, ett tillfälle dertill gifwes snart här på platsen. Skola Sundswalls walmän tweka att göra alt hwad på dem ankommer för att förstärka de frisinnades ännu alt för glesa leder? Nej; ty de skola då förspilla sitt anscende säsom warma wånner till ett raskt framåtffridande. Här har warit mycket fif och stor splittring; men märkligt nog de wi äfwen de stora, de högmögende sätta upp en liberal skylt oh låta sitt organ högtidligen försälra, att de intet mot: s:ånd skola göra emot resormsträfwandena. Hwarsör stulle wi icke då kunna enas om en srissinnad, duglig och taraltersfafst man här på platfon! Wore det omöjligt eller för mydet begårdt att på med: borgerlighetens altare offra berfonliga antipatier? Nej, och tusen gånger nej! Den 15 februari ffall se oss alla wid walurnan, för att der nedlägga tamnet på den mest uprrittige och oförsiräckte fols fots förtämpe. Ulla? ja, alla utom det lålkborgerliga småsinnet efter den fårade egenkärleken, hwilka beggedera äro oförsonliga. enndswalls hushållsförenings aktiebolag Häll i går em talritt besölt stämma. Ställningen under året har betydligt förbättrats. Rettowinsten är 2.161 rdr 21 öre eller 15 proc. på altickapitalet. Den gamla styrelsen återwaldes och ätog sig — på twå när — att under wissa förutsättningar sköta affären. Utrymmet medgifwer ej mer för denna gång. Om kronoskattenpbörden och den tid fom för densamma blifwit bestämd skrifwes till of från Stöde att såwäl der jom i grannfocknarne ej liten harm wäckts derigenom att uppbördsstämman kommer få hastigt uppå. Man finner wid detta för: hållande i hög grad tlanderwärdt att debetsedlarne ännu ej kommit tillhanda ens länsmannen och ännu mindre fjerdingsmännen, hwilta det jedan åligger att plottra ut dem bland allmänheten. Lifaledes anses det obefogadt och otlolt deriör, att de mindre bemedlade, hwilta nu salna tillgångar till fronont slyidernas betäckande, äro hellre i ständ att wid slutet of mars eller början af april fullgöra sina slyldigheter i detta stycke än nu: hwarjämte restslängren, fom i hwarje socken upslår lättare blir betald i medio af april än någon af de första dar garne i mars — då fogden plågar utffrilma denjamma. Årefskrifwaren lofwar att särslildt med