Norrländska Korrespondenten – 28 januari 1871, sida 3

skrinlagdt för sjelsherrstarens fon. Många sågner, ännu dlott duntla hörsagor, äro i omlopp om hans märtliga irrfarder i tenna del af lappmarken, och det skall blifwa ett särstildt nöje att samla, reda och offentliggöra dem. Tills widare få wi åtnöja oss med att i största korthet omtala, det den höge resanden den 31 sistl. december inträffade i Luleå stad, der han mottogs å derwarande slott, eller rätz tare — länshälte. Det war endast med största swärighet, man tunde förmå honom att begagna sig af denna gästfrihet, oh de hederlige sjerdingsmån, fom utgjorde hans följe, hade stor möda att ledsaga honom dit. Det swenska bränwinet behagade ho: nom emellertid till den grad, att han slutligen blef rätt medgörlig. Wäl anländ till bestämmelseorten, tlappate han tommendanten, d. å. fängelfeföreftändaren, på axeln och yttrade sig till honom i de mest nådiga erdalag, säsom t. ex.: min gode man! o. s. w, owarpå ban med en majestätisk åtbörd gaf fin stab befallning att bära in Hans sater. Mannen lärer annars heta Ceder och pästår fig nu, hafwa i fer år worit anstäld mid Göta artilleri. — Gå bleknar all werldens glans! Troncrna i Curopa, säner fwenska amerika: varen, utajorte bet ämne, hwaröfwer ten bekante engelske skriställaren Justin Me Cartöby uvligen i Chicago höll en höast intressant Jöreläening Han besktref ve regerande famitjerna i Eurepa får fom elt slans rina, enär de alla, mer untontag af Sultanen i Turkiet, äro sörenare genom slägt ffapeng band. Drottningen af Enatand ffilvrare ban fom en 3oo och ädel tam, bwilfen, fastän hon fom herrskarinna öfwer en stor och mäglig natten ide lagt nögra synnerliaa talanger i dagen, på avund of fin älskwärta karattär jert fia älskar af engelska follet. Prinsen af Waleg fares mora en starkt bvar, plump karl, med ett utseende, fom snarare urtnate, om att ban genomteiwat 40 wir: trar, än envalt 29. Hon litnate Geora 3 och blefwe honom altmera lit för hwarje är. Höare, ådlore njutningar bryr denne prins sig icke om, men of teaternöjen är ban en stor wän. Blefwe prinsen af Wales en annan Geoera 3 eller Geora 4, komme Enalands menarkiska författning att sammanstörta som ett korthus. Drottning Vittoria hare lärt En-land, att man lika lätt funre existera utan en kunglia regent fom med en fåran. Hon hade teriaenom tillfogat ret monarkista systemet ett dråpslag, fom ide en gäng ten arymmaste tyrann flute kunnat gifva tetjsammo. Hanttwerkarne i England were repu: blikanskt sinnare, litaså de tänkante männen inom te högre klacefserna och aristolratiens yngre mets ummar. Emot ätesse stoto aristolraterna — ten handelsitkante relen of befoltningen. Mitt den monarfiska författningen snort skulle blifwa öfwer äntokastar, ansåg ban för högst sannelikt. Napo teen framställes såsom en man, ben der genom att klokt begagna fig af omständigheterna swingat fix upp på tronen, men fom wore fullkomliat i saknad af all werklig regeringernaliabet (2). Der: efter mände föreläsaren fia till Picuesen, merls veng första militärmaat. Wilhelm wore blott till namnet statene högste lerare Han mere en ärliga, ihärvia, egensinnig, perantisk, baruslia pommal man, fom tycktes wara förd för att innebuaf: wa en sältwäbels befattning wid ert regemente. Han wore tessutom Europas wackrasie monark Jngen af Eurepas furstiar bare ett så ätelt, behagliat och ärewördiat utskäeutre. fom tung Wilhelm of Preussen. Han bade fig wäl bekant att ban sjelf ide wore någet snile, ech derför mettoge han gerna råd af andra. Wilhelm wore wälsianad med en ädel och äreniria aemal, fom, om bon mere amerikanska, säkerligen skulle blifwa en annan Laty Stanton. — Vitter Emanuel were ven fulaste ech teckaste mannen i Eurepa? Om de öfriga majestäterna yttrate fia talaren i al: männa orralag. Hamburgs handel Har lirit ansenliat aenem kriget. Det synes teraf, att antalet inkomna ech utgangna fartyg år 1870 war en fjervedel mindre — mn.