Norrländska Korrespondenten – 16 december 1870, sida 3

Article Image
— 7 p — Ktigetl Tours den I dec. på aftonen. J an: ledning af ve senaste händelserna wid Loire och Orleun8 utrymmande har re aeringen befalt bilvantet af twa armcer, hwilka, slilda aenom Loires lopp, operera i olika trakter. De bira armeernag fria strategiska rörelser få ide hindras of pelitiska skäl. Då det nuwarante res geringesätets närhet kunde bindra cperationerna, bar reperingen beslutit genast förlägga hela förwaltningen till Bore teour, fom genom fina acra förbindeljer till lands och sjös aifwer wärtefulla bielpkällor för oragnisation uf ftrivstraf: ter till strirens fortsättande. Goambetta kommer att perfonlingen i morgon biwista soldaternas ansträngnin ar. General Canzy rapporterar från Yosmes( (2) i torscoas afton: I dag an arep prins Frerrik Carl ånyo heta mår front. Hela dagen woro alla fårerna på linien Lamwent-YBrauxencYy engagerade. Wi biwuakera på de positioner, fom wi i morgse innehade. Gambetta ämnar fortisätta kriget, äfwen om Paris sfaler Han tror, att prenssarne ide ba mer än 500.000 man till fin disposition, och att de med ren na styrka ide funna befämpa Bretagne, förra och norra Frankrite, belänra de ännu ointagna fässtningarna och upprätt. hälla förbinvelfen med fina operationglinier. De sednaste utfallen från Paris. Berlinertidningen Zukunjt skrifwer härom: Fråän St Brie till Ormesson gär en kedja af höjder som bilda strängen till den båge Marne här gör och i hwars medelpuntt på andra fivan floden ffonsarne wid La Faisanderie befinna fig. Jnåt landet sänla fia småningom de här brantare uppstigande höjderna. Wid St Brie å ena och Ormesson å den andra utgör höjden öfwer hafwet mer än 100 fot oh Marnes yta ungesär TO tot. På denna linie ligga orterna Villiers, Champigny och Chenncviercs, anfallets hufwudpunfter. Befinner sig den nämnde Höjd: sträckan i de belägrades händer, få beherrffa de å ena fidan den framför ligganre terrängen på lånat afstånd och ha a andra sidan fördriswit fienden från höjder, hwarifråän han med sitt artilleri fan energiskt operera emot fort Nogent och Vincennes. Samma förhållande eger rum på halfön mellan Seine och Marne ver Gretcil ligger. Här reser sig nästan isoleradtt Mont Mesly och beherre skar terrängen. Hade nu de belägrade segrat, hade re behållit de omtwistade punkterna i fina händer, skulle wåra tvup: per warit nödsalade att falla tillbata och cerneringsgördeln derigenom blifwit med flera mil utwidgad samt dermed förfwagad. Kolonner fom under styrdet af en arme sökt bryta fig igenom skulle endast träffat på ringa metständ och de färskilta cerneringslårerna, skilda från hwarandra af långa afstånd, skulle warit utsatta för faran att duka under för siendens massor. Omisskänlig är här öfwerensstämmelsen i plan med Poirearmens operationer, och bare ej Mety fapitulation i rättan tid inträffat, stulle wi mast uppgifwa Paris belägring. Man må om frigets fortfättande af fransmännen tänka hwad man

16 december 1870, sida 3

Thumbnail