Norrländska Korrespondenten – 16 december 1870, sida 3

72777 77 Tillstandet i Paris. J Paris finnes det mer än 20 millioner råttor, d. w. s. det finnes råttor i oändlighet. En korrespondent yttrar: Många per soner — och jag hör till deras antal — ha redan sedan lång tid tillbafa försakat sina små köttportioner, derför att man nörgas wänta 3 till 4 timmar i alla Mis der utonför slagtarbodarna. Lickligtwis ha wi ännu bröd, om och af fömre beftfafs fenhet, men det är dot bröd, och wi äta mycket sådant, ty prisen på alla andra hfår medel äro för höga, att man skulle kunna föva tem. Utom wanliga lifsmedel, ut bjudas nu äfwen andra ätbara saker, om hwilla jag med full sakkännedom fan tala med dig, då jag sjelf sett dem i bollarna. Jag wille ha en half fatt. Man berärde 450 frar jag bör 4 irancs, men sick Ä tet prijet. Sedan ångrade jag den cf för att jag ide ha töpt den, tv ren mar hare mant oc) man hade kunnat saga en Hpe verlig ragu deraf. Jaa såg huru råttor såldes tiil 8centimer och ända till I francs, allt efter deras storlek: jag töpte inga, eluru man påstod att re moro förträffliga, tv jag har ännu något förråd och will wånta fill dess de äro uttömda innan jag tillgriper detta fantastiska lefnadssätt. Huns dar sinnas äfwen i wissa bedar, men äro ide ännu micket efter sölta, tv man finner dera? fött i allmänhet härdt och torrt och äter dem blott i högsfta nödfall. Men som jag hade behof af att denna dag smörja nig, löpte jag jparfwar a 50 centimer sträet. Du lkan af allt detta finna, att om än ställni igen icke är förswiflad, få är den ätminsione högst beswärad, om icke rcgeringen fnart uprträder med kraft. Une der inga omständighster fon man länge draga ut på tiden, Till på köpet befinua wi oss i en ständig oro Kanondunder tag och natt, kul sprutornas genom mära och) ben trängande rasslunde, fom till och med affelterar de modigaste män; trumning och trumpetande från tidigt på mors gonen till sent vå qwällen och ofta om nätterna också, då man, såsom den 31 Oft., mill prollamera den röda repnbliken; allt detta angriper nerverna förfsärligt Lopporna anställa förfärliga härjningar: sista meden dogo 480 personer. Hwad mig beträfjar, är jag fullkomligt frisk, ty wärr alltför frisk, ty jag har on stryfanre matlust, och blott fällan fon jag till fullo tillfredassälla den. Jag fick i daa besök af lusin W; bon fom, för att frukostera med mig. Wår måltid bestod af potalis, stekta i hästflott, en portion åsnekorf, stor fom en walnöt, ett ftycke chollad till desert och dertill bröd och win, få mycket man bee hagade. Det war en werllig festmåltid! Wisserligen smakade potatisen något talg, wisst war korfwen något ankommen och brödet något surt, men dessa små obehag: liaheter oberäknadt, wid hwilka man nn bunnit wånja fig, fingo mi on förträfflig srukost. Från Chalons skrifwes den 20 Nov. till )Kölnische Zeituna: Det forna franska lägret mid Chalons skall nu år terupprättas, för att efter PBarid bpitulation tjena till fånarepot. Antaaligen komma rå återigen öfwer 100.000 man att folla i wära bänder, och tessa skela icke föras till Tyskland. Från Briisfel skrifwes den 30 Nov. J fästet n:r 4 af Antwerpens befärtninaar föreföll i förgår ett myteri. De ber internerade 558 fransmänuen hade gaenombrutit twå igenmurade ingångar till fina salar och försölte derpå att bes mättiaa fia fina wäktare, fom befunno fia på nedra botten. Försöket lyckades dock ide. Larm sloas genast och alla de interner de, utom tolf fom nedkommo öfs mer mallarne, återfördes till deras fal. Under hela natten rådde stor uppbetsning bland fängarne och te öfwerlemnade fia åt de mest larmande temonstrationer. I åår blef lugnet ide widare störtt. För några dagar sedan häktades en i Antwerpen i tienst anställd fransman, wid namn Martin, emetan ban skaffat 20 internerade fransmän medel till flynsnt. De kommo äfwen lockliat is genom. Den nya bonapartistiska tid ningen Le Drapean (rediaerad af Granier de Cassagnac ensam, sedan Cles ment Duvernos i sista stunden dragit fia tillbaka och afrest till Lonron) på: står att berättelsen af en korrespondent till Daily Telearaph om ett samtal med ÅhanasayrnIor fam Qq—2 A C