Article Image
vå 11 01 U(t) OVE ULL TRUE LT IHITTTIUCTOTTTUT afcente alldeles ewinti a (2) Hambura, men utslunaar på förband Yamtitens och efterwerltens förbannelfe mot den fransta marinen, om ten skulle göra fis sky dia till ett tylikt barbari. Följande protlamation bhar blifwit utfärdad af prefekten i departementet Bou ches-du Rohne, hr Delpech, i anledning af Bazaines kapituletion: Mcrborgare!? DÅ fransmännen ännu woro wärdiga detta namn, war ordet far pitulation okändt i språlet. Sedan den förräriske mannen från Sedan utdredde fin sörpestate anda öfwer det franffa folket, återljuder detta uttryck, fom är få wan: ligt för lejsardömets fega drabanter, i alla depescher. Metz sätter tronan på hwad som sledde i Sedan; röfwaren från Mies xilo (Bazainc) har i nedrigvet höjt fig upp tll mannen från Clyfte (Napoleon). Hwar äro de nålingar, fom ännu wåga falla fig bonapartister? Ett nytt tidehwari öppnade fig för Frankvile: derwija segrar bebådade stora segrar oc) upolvste den mör: få horisonten. Men manarn från Se: dam waknade; skändliga banditer lurade på fönräderiets ögonblick, för att giswa det åteernppwäckta folkets entusiasm dödsstöten. Bcazaine prep ögonblicket; uslingen mwäns tade till tess hoppet återwändt till Frankrile. DÅ utjörte han, feg och förrädisk, ett nidingsdåd, fom tiäfjade alla jranska hjertan såsom ett möordtwapen Men de fega och förrädarne skola aldrig första, hur mycken utlållighet ett manligt folt besitter i olyckans dazar. Man ssall finna re: vututionen cöfwerwinncrlig ech stark nog att undanrödja hwarje hinder i sin wäg. Den olufliga franska nationen har mätt afgrunden och skall inom fig sjelf finna medel att komma öfwer densamma. Picds borgare! Nationen fer framför fig twå fas tegorier: fega oc tappre. Hwem will till böra den första? Jag mill ftå bland re tappres leder; jag inlemnar derför min afsfedsanfötan, för att mardera ut med mitt gewär, oc ni ffola alla följa mig! När qwinnor och gubbar möta en firidse duglig man, skola de med förbittring ut ropa: Der går en feg stackare. Fär man tro Daily Telegraphs forrespontent wid prins Fredril Carls avme, skall färwåningen öfwer kapitulationen äfwen wara allmän bland de tyska truppers na, sedan desse efter laputulationen fått tillfälle att fe den här, fom Bazaine fom menderade. Denne torrespondent, fom i ett föregående bref slildrat den fransla Hä ren fåsom lidande alla hungersnödens qwal, blef alldeles förwånad wid åsynoen af de franska trupperna, som marscherade ut ur fästningen, och har derefter wäjendtligen jemlat sina åäsigter. I ett bref af ren 29 Ditober, hwari han berättar om utförandet af fapitulationswilforen och fär: stilot uppehåller fig mid tejjerliga dardets utmersch oc defilering och trigssangar, Yt: trar han: Jag hare wåntat, att manfiapet stulle fe ytterst däl igt och medtaget ut, men det tejferliga gardet habe twärtom ett förträffligt utscende och war wisst icke i nagot utswultet tillständ. Jag wet ide, om de andra taärerna, fom ryckte ut på andra punlter, fett litadana ut, men ret är i alla jall en gåta, fom tarswar förHaving, att marskalk Bazaine med en får dan här ide kunde bryta fig igenom de preussisia linierna. De preusjista office rarne göra hwarandra ideligen frågor om orsalen härtill och tillägga: Om Bazaine werkiigen på fullt allwar försött att tom ma ut från Metz, få have wi fannerligen icke funnat hindra honom rverifrån. Smwarz för drog fia marskalten tillbata etter de mid Miercy-teDdaur och Peltre wunna förs delarne? Hwarför drog han fina trupper tillbata, jedan de slagit diviftonen Kum mer och öppnat wågen till Thionville? Det är frågor, fom blott (unna bejwaras med samma förftaring fom måst gijwas öswer föregående felsteg of de jransta generalerna, nemligen brist på förmaga. Se hur huru man lefwer i Bersailles: Kenung Wilhlm bor i preseltens Hotell och begifwer fig wanligen ut på jagt fware je torsdag och lördog På aftonen de tas willebrådet ih va gardestrupperna. — Grefwe Bismard bor i Jmpasje Montbeauron. Från il 5 på morgonen sitter hon wid sitt arbete; wid denna tid jer man ärwen skuggor glida läng murarne och hör klockan wir norten ringa salta På ett särsfitldt fatt. Detta är spioner från Paris, hwilta fonuma med rapporter och titningar från ten fransta hufmudstaden.

29 november 1870, sida 4

Thumbnail