Article Image
— OW0 ...0 3 mar Sedermera genomgicke förslagets fena: re aftelnina, fom afhandlade ifninasplan, befälsskela, examina, utmärtelser och blef tensamma i allmänhet goctänd. — Landtförswaret. J Tosttidningen för i Onsdags låses: Nied anledning af de uppgifter, fom i åtskilliga titningar warit synliga derom, att en ny plan för orqanisation af Swerigts landtförswar wore ämnad att af regeringen framläggas för nåsta rilsdag, hafwa wi sölt försiafja oss upolvsning i detta hänscende och tun no, efter. hwad mi från tillförlitligt Håll inhemtat, meddela, att K. M:t redan under den 13 sistlidna Ottober i nåder anbefesallt chefen för landtförfwaretrepartementet att, med afseende på framställning till 1871 års riksdag, utarbeta sullständigt förslag till landtsörswarets ordnande, Med iatttagande deraf, att de indelta och mwärfwade trupperna bibehällas såsom stam för en utwecklad bewärings inrättning eller follbewäpning, samt jemwäi i öfrigt på de hufwudjalkliga grunder, fom innefattades i statsrådet Abelins underdåniga memorial d. 31 December 1868, bifogadt den Kongl. propositionen i ämnet till nästlidet års rile)ag. — Komitebetänkande. Till trycket har nu befort rats komiterades rörande för: ändrad organisatien af sJöförswarets efonomiska förwaltning afnifna betänkande med tearwid foegade reservationer m. m. Komiteen bar reroajort för beftaffens beten af arministrationen och räfenffore sättet inom neterlänt sia, danska, franska och enaelska marinerna och terefter uttalat ten öfwortygelse, att swenska fjöwarnets arministration nd retowisning Åt: minstone i enkelhet står framför dessa. Tjenstemännen i mår marin utsgöra ett mindre antal än i danska, med hwilken den närmasi fon jemföras. Komiteen anser tock förenklingar ech inskränkning ar personal funna mittagas; men om sättet huru detta skall ske woro åsinterna i widsa hbufwudarunter få olila, att de icke uti ett gemensamt utlåtande lunde sarnmmansattas, hwarför kemiteen beslöt att arbeta på twå afdelningar och inlems nare twenne olila förflog, af hwilka pluratitetens fick namn af tomiteens förslag och minoritetens ingick såsom refervation. — Swensk kuljpruta. Det berättas med anspråt på tillförlitlighet, att en far dett mid frigeffolan lärer ha konstruerat en lulspruta, fom, om uppfinningen hål ter, hwad den lofwar, torde komma att undantränga äldre oc) mera sammansatta konstruttioner af detta mordwapen. Unprs finningen lär ha ädragit sig mycken uppmärtsamhet af de män aj facket hwilla warit i tillfälle att om densamma taga fönne: dom. Denna rotis har gått igenom tidnins g arne, utan att wi, säger Nerikes Alch., närmare fästat of wid den. Men nu ere fara wi, att fadren till denna nya helvetesmaschin är ingen annan, än kadetten Karl Peter Wennerlöf, fom genomgått Crebro elementarlärowertk och i Juni 1869 aflagt studentexamen wid Strengnäs läro: werkf Den unge mannen har förut utmärlt sig för aodt hufwud, och nu lär hans nya uppfinning ha ådragit honom en ganffa fmickrande uppmärlsamhet. — Det är uppfinnarens mening att taga patent på denna fwenska kulspruta. — Mattskojet i llpsala. Wederbörande mafteinnehalware börja nu ändtligen får sta fin uppmärksamhet wid re midtderyttade friheter fom endast studenterne i Up: sela hittills fått taga fig, utan att något: fmhelft gjorts för att med lagen straffa d felande. Det förefaller hwar och en, fan nitälstar för lithet inför lagen, lin: drigast sagdt besynnerligt hwarföre en del medborgare i wårt land skola få göra nä: ftan huru de behaga; störa hemfriden, aa: tufriden och föröfwa wåld mot person och egendom fom skulle med mindre förfectfe bringa hwem fom helst af den s. k. rråa massan på fästning Men saden erhåller fin förklaring, tå man besinnar hwillas söner i Upsala åtnjuta underwisning. I allmänhet kan man wara säker på att tre fjerdedelar tillhöra dem, hwars fäder in: nehafwa förmögenhet och statens embeten. Det skulle, gudbewars, ej gå an att desse figurerade wid en domstol, hwarföre ockjå reltors embetet förut afjdömt målen röran: de studenternas snedsprång, då desamma någon gång kommit till dess wetsfap. Man ser härwidlag huru orätt det är att wid

29 november 1870, sida 3

Thumbnail