Norrländska Korrespondenten – 25 november 1870, sida 3

Turliet, war det, att Ryssland ide finge hafwa sjöbefåstningar och arsenaler wid och ide stora kriasskepp i Swarta bafwet, En flotta från Sebastepol fan på en dag wara utanför Konstantinopel, och bur lätt är ide en förewändning funnen. Nu bar Ryssland uppsagt denna trot: tat Det är från en sita sert Preus: sens betalning till Ryssland för dettas hällning i år; från en annan fira betraktadt är det Englanrs straff för de senaste årens politik. Från alla fitor betraktadt är ret stritande mot folfrätten; men tdet fins intet hinder nu för titen. Nyssland skulle aldrig hafwa wår pat taga detta sten, om Frankrike ännu hade haft fin gamla fraft; det skulle hafwa warit ett hinder. Men vu? Sklall Ryssland återupptaga fina oris entaliska planer? Ja naturligtwis; hwarför skulle vet eljest hafwa uppsaat traktaten? Det är för öfrigt förmwånande nog, att vet har gjort fig det omar fet att uppsära den och icke helt entelt brutit den sars phrase. Skall vu Engaland proteftera? Helt wisst. Men skall Enaland också låta fina ord åtföljas af handling och sända en en flotta till den rysla flottans tilintetförande och Turtiets rätdning? Näppeligen, och vet redan af ten anse ledningen, att tet finnes en stat, fom beter Nordamerika, ich att denna efter all sannolikhet står bakom Ryssland. Kan Turkiect förswara fig mot Ruf: land? Ja, om tet kuntde nerla med bela sin kraft, men bärtill förefinnes, hwilket icke bahöfwer witare utwecklas, alls ingen utsiat. Det är mida antoglifare, att ett krig skall merföra dess uppe lösning. Sålunda tyckes det, som ett af de tu mäste inträffa: antingen en allmän europeist strid mot Ryssland och Preussen — oc dertill äro utsiaterna ringa — eller en ny förödmjukelse, tillfogad tet öfriga Europa af ve militära junterftaterna — ech dertill är ret mycken utsigt. Polis: och Rättegångssaker. Råtstu Rätten d. 18 Nov. 1570. Unga brottslingar. Yngt. Wedin och ECdwall. hwilla begått en ansenlig mängd stölder skola härför af målsmännen under wederbörlig tillsyn agas. Warningar utdelades till föftningsfången Forsbergs hustru, Johanna Wesiman, twinspersonerna Brita Wedin och Kriftina Swedin samt arbetslarlen Gidlund, hwilla alla gjort fig slyldiga till ett i högsta måtto liderligt och afskywärdt lefnadgsätt samt äfwen utsatt fig för misstankar att hafwa wetat om de nyssnämnda unge bretslingarnes bragder. Lilaledes warnades snickeriarb. Emanucl Johanson, för det han hos fig hyft I i för stöld straffade Fredr. Sundberg. Handelsfrihet. F. bodbetjenten Carl i Byström war uppkallad, emedan han å Ia gator och torg idkat handel utan tillstand. se Sör tenna gång fick nåd gå för rätt och I B. slapp undan med en skrapa. För försummande af nattwaften fäldes sy Skomakaren P. E. Sundin och Sjölapten I i Frånberg att hwardera böta 3 rdr. Den 21 Mov. b Åuglingen Anders Backlnnd, Moilfen g en längre tid på stadens gator tringe Id strulit samt lurat bönder att af sig föpa I ä trimstrvams, och då de ej welat handla I o med honom, dem oqwärat och stod den I qg 2 — — — — —