Norrländska Korrespondenten – 25 november 1870, sida 3

79 J IR LPaudsorts-NRyheter. Umeå. Ångbåtefarten på denna stad har nu för innewarande år tagit slut. Ångfartyget Norrland afgick på dess sista resa från Djupwilen sistlidne måndagsmorqon och indrog på aftonen samma dag fyrsleppet Sydostbrottet från dess station i QOwarlen till hamnen mid Jernäs Iota plats i Nordmalings socken, hwarifrån jartvact dagen derpå fortsatte resan till Stockholm. Ängf. Westerbotten, fom afz gick från Stockholm tisdagen den 8 dennes, har på dess resa bliswit af snötjocka få länge uppchallet, att det icke förrän efter en mecfas förlopp eller fiftl. tisdagamiddag anlände till Sandwiken, hwarifrån fartuget i går återwände till Styckholm. (Westerb.) Östersnnd. Slogsafwerkningen inom wår ort synes ej lomma att under inne: warande winter få några widtomfattande dimensiner. Utom det att oroligheterna i utlandet fälla sig fom hinder i fråga om afsättningen af ffogseffetter, och hwarföre lagret af sådana ej kan behöfwa hållas till wanlig storlek, har den hittills rådande wäderlelen utlagt få stora swårigheter för körslors förrättande i skogarna, att man fan nästan pästå att dylikt arbete i närwarande stund är i det aldra närmaste omöjligt. Saken är neml. den att under det flere fot tjocka fuölagret, fom till följe af ett ihållande snöwäder betäcker marten, liaga myrerna alteles ofrusna och öfwer hwilka dragarne sålunda endast med stora swårigheter, för att icke säga omöjligen, lunna taga sig fram. Arbetsförtjenften torde af denna anledning inom orten icke blifwa få god fom föregående år, hwillet nog är att bellaga: den trösten liager emellertid till hands, att innewarande åra rilliaa gröda bör wara en tillräcklig motwigt mot ret nämnda onda, och ställa det så, att någon nöd bland befollningen icke fan wara att befara genom den antydda minffningen i orbetsförtjonften. Likwisst ör ialttagandet af all sparsamhet härwidlag att rekommendera. Falun. Arv din Hand efter fot dig till föraraelse få hugg den af etc. Detta bi belspråf har en af wår stads s. k. religiz ösa wurmare, en bildhuggaregesäll, hwars namn wi utelemna, i tessa dagar tagit efter bofstafwen och å sig sjelf afskurit en del af kroppen, som han trott förorsaka sia örargelje, hwarföre han mäst inforslas på lasarettet. Neflexionerna göra fig fjelfwa. Största swårigheten för den ofunnige ligger uti, om bibeln skall tagas efter bolstafwen eller i lilnelser. Denne reliviongarubblare, har åtminstone följt ovdalndelsen till puntt och pricka. Mannen ix, besvnnerligt nog, gift och har hustru och tre barn, hwilka doc wistas i en när: ränsande socken. (8 I)