Norrländska Korrespondenten – 18 november 1870, sida 3

nn — — ——— UN. — — — — 2 -— RR — AR A — M ber anwisade oss, med den matt, fom fom: mer från eder, och med känslan af de ftor ra pligter, fom edert förtroende pålägger oss; den förnämfta är att förja för före swaret; den skall fortfarande utgöra wår uteslutande sysselsättning. Wi skola före: komma brottsliga tilltag genom lagarnes stränga tillämpande. — Förliden fredags afton har nationalgarret gått att lydöns ffa styrelsens medlemmar, fom mworo för: samlate hos guvernören i Paris. Gene ral Trochu tackade nationalgardet och yttrade: Endast republiken fan rädda of. Om wi förstöra den, skola wi förgås med densamma. En först i Moniteur universel offent liggjord rapport af en mid marskalk Bazaines högkvarter fästad officer, tillhjöran: de mobilgardet, wid namn de Valcourt, aftryckes nu till största delen af Jndep. belge, som deri säger sig finna en till alla delar fullständig bekräftelse på de under: rättelser om Bazaines uppförande, som Jndåpendance förut meddelat. I denna rapport, hwilten framlemnats till regeringsdelegationen i Tours samt förskaffat sin författare en anställning i Gambettas kabinett och hederslegionen, upprepas en stor del af det, som förut stått att läsa i den belgiska tidningens spalter och som af ätskilliga swenska blad lika utförligt återgifwits. Wi instränka oss således till att meddela slutet af ifrågawarande rap: port, hwilket är af följande lydelfe: För att i sammandrag framställa general Ba. zaines uppföranbe under de twå och en half månad, fom förflutit från bataljen den 18 Augnsti (Saoint-Privat) skola wi, med stöd af högt omtalade fakta anföra: 1:o) Att marskalken sedan den 18 Au austi aldrig försökt ett allwarsamt utfall od) att hans anfall på de preussiska li nierna blott blifwit gjorda för att i en framtid urskulda honom i landets och historiens ögon; 2:o) Att marffalfen ide wille försöka en utomordentlig ansträngning, hwillken, äfwen i händelse af framgång, skulle hafwa desorganiserat hans lysande arme och ej mer tillåtit honom, såsom öfmerbefälhafware för Rhearmen, att uppträda fåfom skiljedomare i Frankriles politiska öde; 3:o) Samma konsiderationer förklara, hwarför marskalken aldrig samtyckt att erkänna regeringen för nationalförswaret och ända till sista ögonblicket sökt samla kvarlefworna af den bonaparteska makten för att upprätta ett tredje kejsardöme; 4:o) Då han, sedan han en gång blifwit öfwertygad om att ide mer tunna leda Frankrike och preussarne på samma gång tilll tanken på bonaparteska familjens restauration, har marskalken, läggante till alla andra olydor, fom redan tungt hwila på wårt olyckliga tand, olyckan af Met-armins och staden Metz kapitulation ifrigt bemödat fig att påslynda nnderfaftelfen. För att kunna göra detta, har han wägrat att i tid företaga rationering af furaget, sålunda plötsligt lemnande sitt af 25,000 hästar bestående favalleri och artillerianspann utan några medel till uppehälle, i stället för att söka spara på de resurser, fom stodo honom till buds den 1 September, den dag, då han gjorde sitt sista stora utfall. Lifaså har han ej samtyckt att minska rationerna af lissmedel förr än långt fram och då denna utwäg blef af minsta nytta, emedan den blott kunde företagas med ett ganska obetydligt förråd af lifsmedel. 5:o) Kortligen, marskalk Bazaine har i alla afseenden handlat i det enda äns damålet, att wara och förblifwa herre öfwer den politiska situationen i Frants rike och, troente fig funna begagna preusforne för utförande af fina ärelystna förslager, har han med wett och wilja upp. gifwit staden och fästningen Meg tillika med den af etthundratiotusen man beftående franska arme, fom kamperade inom hans befästade läger. Wid meddelandet af marskalk Bazaines protest mot den anklagelse för förräderi, för hwilken han warit föremål från fran: ffa frigs oc inrikesministern Gambettas sida, gör Jndependance belge följande anmärfningar: Det förswar, fom marskalkens ftrif: welse innehåller är mycket klent. Det fwavar ide på någonting af det fom få ene hälliat förebrått dek författare. och Nenne VATIVA af eg haf t till h tuler mång hono anlle widr FJ fran: pa U per, bone af le blifu de ji har nom A wa e Å icke pers Eder detta med derte på 5 ja, — om gifw. som och uppf wårt och ster, det hem 175 artil Us fred dålig wilj män är Nn teckn afwå 117 bönd tärer män och s är m nalsj tens det t i lag emot och i Ju sen å riga en ti kanin gen skrifn serad jag å smör känn arefn är y terar Di om under Ja sägen låter blott mycke na, perso förlid krigs dem blefw von eller bräni öfwer ma