Norrländska Korrespondenten – 11 november 1870, sida 3

med hemorten på sista tiden börjat oroas. Det mar från Orleans, likasom från Bos geserna, fom de första anfallen mot Strass bourg-Paris jernwägen företogs. Sedan def har wisserligen wägen frigjorts genom badensarnes operationer från Strasborg mot Nambervrilliers och Epinal samt förs sta bajerska avmecorpiens och Sivifioners nas von Stolberg och prins Albrecht uns der general v. d. Tann framryckande mot Loirelinien; men likwäl är det ej längre än åtta dagar, fom dessa linier warit fullkomligt sätra. Nu först blir det möjligt att utan fara befordra artilleriet, och bes fallning för ockfå wara gifwen, att hitföra densamma på jernwäg. Men i hwars je händelse mäste dot alltid November månad ingå, innan det kan blifwa tal om en regelbunden beffjutning. Belägringen of Verdun. Likjom preussarne wid början af Strasbouras belå ving sökte att genom ftarens bombarderande framsalla en påtryckning från de olycklige inwånarne på föftnins gens lommendant för att förmå honom ett karitulera, hafwa de äfwen wid Ber dun sörsölt att anwända samma ohyaaliga metod, ehuru med lika liten jramgång. Härom witnar följande utdrag ur ett nummer af Courrier de Verdun, fom öswerlemnades af utffifad person till de mobilgardister från Verdun, fom woro garnisoncrade i Montmdy: BWadHuun 15 Oktober. Det är med djud smärta, men med stolthet och mod, som wi lunna nämna de sist förflutna tagarne. Konung Wilhelms soldater lunna inskrifwa i sina trigsbulletiner, att Verdun ligger i rvui: ner, att en del af staden är uppbränd; de hafwa rättighet dertill ty de hafwa gjort det, men wi, som stå på ruinerna hafwa rätt att klandra deras uppförande och att wädja till nationernas dom. Under femtio timmar har befollningen i mår stad, utan att funna förswara sig, uthärdat ett af dessa förskräckliga Hombardes mang, fom historien antecknar. Denna förskräckliga förstörelse har lunnat bringa oro i familjerna, men modet har wuxit med faran. Wår egendom, wår handel och wår industri äro förstörda, men for sterlandskärleken har segrat, och wi äro fast baslutne att uppoffra of: under Franks riles fana. Renve, redaktör för Courrier de Verdun.o Om stämningen i Tours wid mottas gandet af unterråttelsen om Metz fopir tulation skrifwer Berlinaske Tivenresd korrespondent ren 28 Okt.: Kapitula: tionen al Metz blef bekant i regeringens kretsar i dag på förmiddagen; allmänhes ten har först på eftermidranen omkring 5 tiven fått weta den sorgliga nyheter, oc) ten är ännu långt ifrån länd af alla. J kriasministeren hade man ide trott på nödwäntigheten af att kapitulera förr än 14 dagar eller 3 weckor senare; allmänheten wil icke tro derpå, oaftadt nånra tidningar, såsom La France, unrer flere dagar förberedt folket på den oundwittiaa katastrofen. Det fan ide wara fråga om, att sanninaen, när den framkommer för hela Frankrike, i första önonblicket skall werka allreles förlamande. On va tomber å plat, fare en fransk journovlift, då ban fick weta tet, mais on se relevera. Frågan är, om fallet af Frankrikes starkaste fältning och den deraf följanre frigörelsen af omkrina 200,000 man tyska trupper, fom skola funna före stärka armeen wid Paris eller möta de nybildate armesrna på öppna fältet, skall stämma provisoriska regeringen och frans ffa folket öfwerhufwud för fred och ef teraifwenhet mot Tysklands fort ringar. Med andra ord: Är det i dar mera ut: flat än förut, att regeringen skall accentera principen af en lanmdafträdelse får fom basis för ett wapenstilleständ? Jag tror, efter hwad jaa här fan förnimma, att denna fråga måste befwaras nefande. Man bör ide i utlandet göra fia illussioner om ftämninaen och tillftåndet i Frankrike. Stämningen är för ögons blicket alldeles afgiortt den, att ingen regering och intet parti will eller kan, nu eller senare, åtaga sig answaret för att underteckna en fred, hwarigenom franskt