Norrländska Korrespondenten – 25 oktober 1870, sida 3

liga förluster i de sista träffningarne. Bland de i Tuilerierna funna tokfumens terna finnes en förtecknina öfwer penningsummor, fom på keisarens konto woro deponerade hos hufet Baring bros thers i London. Af denna förteckning jem är daterad 1866, framgår, att bes loppet ren tiden blott i utländska mwärdepapper utgjorde 23 millioner francs. 3 5:te bältet of de offentliggjorda att: styckena finnes en af Rouber författad skildring af de notabliteters företräden och brister, på hwilka kejsardömet kunde räfna mid besättandet af re högsta pos sterna. Guilhems lik har blifwit ute lemnadt af preussarne; hans begrafning egde rum den 3 unter ett oerhört tills strömmande af menniskor, oc general Trochu höll ett fort tal wid hans graf. Journal te Rouen för den 13 dennes förmäler att hela befolkningen i Voaec serna rest fig. Det är ingen reaulier arm, säger tidningen, men hwarje man är soltat; på bwarie wäg finnas maftposteringar utställda och allu berapass äro besatta af frislyttar; hwarje tysk kurir, bwarie ublan, fom wisar sing, skall blifwa skjuten. Hwarje hyndda blir ett wakthus; män och lvinnor öfwa sia i i ffjut: ning. Striten från 1793 skall åter börs jas i Vogeserna. Till Etoile belge skrefs den 12 dennes från Tours: Provisoriska regeringen har gifwit Garibaldi titel af fransk general och utnämt honom till def för alla irres guliera trupper i de ostliga och nordliaa departementen, som äro besatta af fienden. Han lemnade i dag Tours för att uppslå sitt högkvarter i sydostliga delen af landet, hwarifrån han ämnar utfärda ett mar nijest till de friwilliga, hwilla alltid möta i tusental på hans fallelfe. J berättelser till andra tidningar heter det, att Garibaldi gifwit regeringen i Tours löfte om 15,000 italienska friwilliga. Flere spanske deputerade af det revublitanffa partiet hafwa utfärvat uppmaningar till fina landsmän om att komma Frankrike till hjelp. Flere franffa friwilliga hafwa redan infunnit fig i Tours. J Enaland uppröres den allmänna stämningen mer och mer öfwer den tilltagande hänsynslöshet och förbittring, bwarmed kriget från beane fivor föreg. Times berättar den 12 venned: 7I går afton hölls i Westminster ett möte af flere föreninaar för att fatta refolutioner om skyndsamma åtgärder, fom borde widtagas i anletning af det förestående bombardementet af Paris. Dr Conarewe förde ordet, och dr Ollider medrelade såsom representant för den internationella demokratiska föreningen, att hans förening fattat ett beslut, som gick ut hå, att ett stort folkmöte skulle beramas, få framt tyskarne gjorde all war af att bombardera Paris, ech att detta möte borde hållas wid fackelljus, för att uttrycka det enaelska folkets afsly och fasa. Derpå föresloa mr Sweeny, att mötet wid fackelljne slulle hållas på platsen utanför Westminster Abbey Dr Olliver understörde detta förslaa och tillade, att hang förening wore af ten mening, att församlingens fältrop ffulle olifwa: EStyadra Paris, skynda Franks rile till bjelp! Efter någon dislussion blefwo alla dessa förslag antagna. Der efter föreslog mr Merriman: 7I händelse af ett bombardement på Paris skall det engelska folket yrka, att alla penfioner, som hittills af England bewiljats tyska prinsar, fom direkt eller indirekt taga någon del i Paris bombardement, skola upphöra både för prinsarne sjelfwa och för deras hustrur och barn. äfwen detta förslag wann understöd och bifölls. Widare blef man ense derom, att af de närwarande wid det tillämnade fackelljusmötet skulle wäljas en deputation, bwils ten skulle begifwa fig till premierminis stern Gladstone och af honom begära upplysning, hwarför engelska regeringen ide förut intervenerat för att förekomma ett sådant brott mot den moderna civis lisationens lager. J en korrespondens från London af den 11 till Jndep. belge yttras, att det i England finnes många personer, fom antaga, att ett fredsslut är lånat närmare än de flesta tro, eftersom stormakterna för sin egen skull skola blifwa nödsakade att sluta ett krig. fom rag för rag blir mera förfärligt. Från Jrland har en betydlig ambulanskår afgått till Franlrike. Times påstår, att det ar förklädda friskaremän. hmilfa