Norrländska Korrespondenten – 25 oktober 1870, sida 2

Jag skall tvinga dem att lemna från sig kvarnen, sade han en dag för sig sjelf, och denna natt skall det ske. v Du man, vak uppb sade Kauers äkta hälft och skakade på sin sängkamrat. lvad står på? frågade denne och reste sig upp förskräckt. Har någonting händt? Säg io vKaro skäller i natt jemt och samt. Hundkräket tiger ju knappast en enda natt. Förmodligen hafva åter kattor kommit i hans gransk:po Man, jag kan inte sjelf förklara, hvilken rädsla som har betagit mig i natt. Det kommer sig deraf, att du ej är van vid kvarnverkets stillastående Jag skulle önska, att våra tjenare ej heller det voro; men de ligga säkert i allan ro och sofva på sitt öra. Ack hy oIvad går åt dig, efter du suckar så djupt 27 Jag ber dig, stå upp! Det förefaller mig, som om någonting i natt skulle gå på tok.o Hvad då? Sedan du fått höra historierna om Babinsky, väntar du hvarje ögonblick ett besökl? Med dessa ord uppsteg den äkta mannen från lägret och grep sin på väggen öfver sängen hängande bössa.