Norrländska Korrespondenten – 11 oktober 1870, sida 2

om hufwurkvarterets belågenhet. Man förmodade ret wara i Groebois, och mi beaåfwo oss i wäg mot fienden genom Charentonporten. Jag förbigär alla denna resas soraliga detaljer, fom wät ega ett stort intresse, men här ide skule wara på fin tiats Jag förtes till Bileneuve-SaintGeorges, hwarest befann fis aencralbes fälhafwaren för 6:te arvmetåren; der fick jag sent på eftermitdogen böra att ae nevalfvarteret war i Meaux, Genera. len, hwars bemötande jag icke fan ans. nat än berömma, föreslog mig att titskicka en otficer, som skulle merföra följande bref, bwilket iag på förbanr ftrijwit till prejmwe Bismarck: Sr arefwe. Jag bar altid trott, att innan fimts liabeterna på allwar börjades, more bet emöjliat, att ide någon hererlia öfmerenekemmetse slulle sörsökas. Den per fon fom haft äran besöka ers ercellens rör twenne dagar setan, har sagt mig oft ban från etra läppar motta it uttrycket af en liknante önskan. Jaa bar kommit till förpofterna för att hälla mig till ers ercellena förforande. Jaa wäntar att ni skall aodtbetsfullt låta mig mer ta, huru och hwarrest jan skall få äran att under några ögonblick öfwerlägga med er. Jnag bar äran att med sjörsta aktning wara Ere ercelleng ötmjukaste och hörsammoste tjenare, Jules Favre metrer trån hwårandra. Dagen rerpå klockun fer på morgonen erhöll jag ett swar som jag här åters ger: Jaa bar nyss emottagit det bref, fom ers excellens baft den artigheten ett tillz skriiwa mia, och det ffulle wara mia får teles angenämt, on ers excellens skulle wilja göra mia den äran att besöka mig i mergon bär i Munr. Orfmerbrinaaren bäraf, furst Biron, skal waka teröfwer att ers excellens leds sanas genom wåra linier. 2Fa3 har äran teckna med den största oktning ere excellens ötmiuke tjenare v. Bismarck. Klockan nio mar eskorten särdia och ia begaf mia af med de Antommen till grannskapet af Megux framemot Fl. tre på eftermitdagen blej jag bejtad af en atjutant, fom mterrättade mia att arefwen bare lemnat Megur tillsammans med fonunnen för att tidbrianaa natten i Ferrierex. Wi hare farit fors om bwar: andra, men om mi bwar på sitt båll, wände om, borde mi mötas. Sad wänte tillbaka och stea af på aårven till ett lanttitälle, allveleå utplun: trartt liffom nästan alla ve hus jaa fett på min wäg Eilter en timmas förlopp ankom br v. Bi mard äfwen vit. Det war ess swärt att famtala på ett sådant ställe. Slottet Haute-Murion, tivböriat grefwe re Rillac, läg i wärt ara nskap och mi benåwo ess vit. Samtalet förs siaaick i ett rum, hwarest i oordning tår go strödra srillror of allehanda slag. Sapa skune wilja för er återaifwa dets ta samtal belt och bållet, såsom jag dif terade det för en sekreterare dagen ber på. Hwarje tetalj deraf bar fin bityr delse. Här fan jag emellertid ent ast anas lysera bet. (Fortf )