Norrländska Korrespondenten – 4 oktober 1870, sida 2

och tyckte att hwad då kunde utan fara ske det fan ocksa utan riff göras om igen. Hr P. M. Klockhoff, kontraktaprost och lantstingsman för Själewad, som med blandare känslor läst tomitguttåtanbet, anfåg i en få wigtig fråga betänketid wara af nöden; ty ett beflut fan blifwa af oberäkneliga följder för ena eller andra previnsen, unter det att ett örs uppskof ej fan tillfoga någon skada åt Medelpad, fom wäl bör en få fort tid funna ge fia til tåla. Då vet dessutom ej är k. m:s proposition och då ansökningen endast warit bekant i 3 weckor samt möjligen en utrerning kunde aifwa mid handen, att en skiljsmessa previnserna emellan wore ffadlia, yrkade tal. tillfättonre af en for mite för frägans grundliaa utredande. Ordf., boramästare Fröberg, landestingsman för Hernösand, förklarade att anförde SS 41, 37 ide egde tilämplighet i förewarande fall ty k m. har one befallt fin befallninashafwande att inforbra utlätande af landstinget och ej af 1870 ärs landsting. Hr Klockhoff: Det måste menas detta ting. Annars skulle ju landshöfdingen egt att liaga på remissen tills det funnat behagat samma att bringa den till tingets kännedom. Or Fr. Binsow, grossh. och landstingsman för Sundswall, ansåg ingen ny utredning behöflig emedan anfökningen tillkommit på enhälligt beslut af ala M:s kommuner, hwilka säkerligen ej förbisett sakens maktpåligganre wigt och ej heller fattat sitt beslut obetänksamt. Hr Lithuer wille ej täfla med borgm. i fofutjuft toltning af en klar lag och begärde proposition å uppskofsfrågan. Sevan följande voteringsproposition uppsatts och godtänts: Den fom bifaller ifrågasatt uppskof til näfta ärs landsting, röstar: ja; den det ej will, röstar: nej. Winner nej har tinget beflutit att genast företaga frågan till afgörande. Voteringen utföll med 22 ja mot 15 nej, hwadan såleres uppskofwet afslogs. Denna utgång mar onekligen en seger för minoriteten. Redan härigenom märtlig, tack ware landstingelagzens stadgande om qvalificerad röstpluralitet, får ren dock fin största betydelse genom borgmär starens föga grannlaga och ej alls ber römwärda advofatur. Wäl är det sant att frågan är wigtig och fräfto r en all sidig, opartist utrevning, för erhållande hwaraf begäran om uppskof war fult billig och berättigad, såwida nämligen ärendet ej war till fyllest görande utredt; meu lita font är ocksa, att argumenter sätana fom borgm. Fröbergs ide blott studa den faf de skulle stödja, utan äfwen mindre passa en öfwer alla partistriders Enep höjd ordförande. Hr Lithner gaf ortf. en ehuru skämtsam dod kännbar illrättawisning, då han i fråga om Hos eringspropositionens lydelse önskade det vdligen utsagt, att uppskofwet skulle wara ill nästa år; ty annars kunde det bli ill 1890 eller 1971 års landsting. Allmänt skratt.) Härefter öfwergick tinget til bhufmudrågan. (Forts.) ——