Norrländska Korrespondenten – 13 september 1870, sida 2

Article Image
olunrighetena bojor jjettras i widskepelse och an toritaäts tro. De böra ej glömma dessa werkningar af den Napoleonirista solens traft. — de som tala om hans arbete i itdens och civilisationens tjenjt. J sanning: den Napolconska Civilisationen stär ingalunda öfwer den pren siska! Erinrom of: hans vättswidriga försöt att påtinga mexikanarne en fråmmande regent, — hans frihetss fiendtliga sympatier tör slarstaterna i dee ras uppror met hordameritanska Yepuslis mn — hans krig mot Rysslanr, då han inderlät att göra Polen fritt, — hans halswa och nödtwungna biträde wid Stas liens enhetsarbete, hans traftiga ul derstöd Åt päfwens werldsliga malt, — hang undertryckande af samlings-, tale och tryffriheten inom sandet, — hans bes teende mot Franlrikes ädlafte män, dem han lät förtwina i Cavenne, på Tonlons Galerer eller i lanrsflytt oc solen skall wigserligen erfännas wara mer än till: börligt fläckad. Det skall bra hård panna, grof ofuns nighet eller oförlåtlig minnesflöhet) till att funna fom (iel, af tet tragiska ödet nog hårdt bestraffade betrakta dessa oförlåtliga brott. Detta är detta; brott är brott och icke misstag; straff är straff och ide en romans tist olycka; Napoleon den trervje är en straffad brottsling. Emot denne Kain ros par till himlen blodet af 48 ärs republis fanffa författning, blodet af de män, tvinz nor och barn fom mörrades 18357 på Parisegator, blodet af de många färskilda fri och rättigheter han kräfde, blodet af heder och samwete, tro och ära för att ej tala om blodet af de hundratusen eller fler fom i detta krig slagits ihjäl på marten. Länge har också hans styrelse burit fainsmärlet; landets högsta intelligens, dess ärlaste andliga krafter hafwa städse slytt Cesarismen och undandragit fig all gemenskap dermed; de mest berömda or ganerna inom pressen och flere af ven högsta bildningens och den fanfode frihetens mest utmärlta sakförare hafwa hård nackadt undwitit att instämma i de reglementerade lofsångerna. Goöres oss kanste mer witnes behof? — Arbetareföreningens månadsjammanträde filt. söndag war aanska talrikt besökt och öppnades af ordföranden, t:r Ol. Wiktström med ett anförande om te wälgörande frukterna af arbetarnes ans

13 september 1870, sida 2

Thumbnail