Norrländska Korrespondenten – 13 september 1870, sida 2

fåfänga, ty Weps hade så fast bundit dem vid de öfre sängfötterna, att snörena genom hansi ryckningar blott trängde djupare in köttet och peredde honom en häftigare smärta, utan att han derigenom kom friheten närmare. Han skred då till det yttersta medlet och sparkade så häftigt mot den nedra sängkanten, att denna med ett brakande gaf vika och föll på golfvet, och Braukenstein kom att ligga i en nedåt lutande ställning. Som tystnaden i rummet inunder ännu fortfor började han åter hoppas. Han skalle just begynna lösgöra sängens sidoväggar, då plötsligen dörren öppnades, och en man inträdde i rummet oeh, då han såg en person ligga i sängen, genast närmade sig densamma. Denne var ingen anran än vår gamle bekante, Földwoy som kom, för att hos Paulina efterhöra, om Martei ännu lyckats uträtta något till Wilhelms förman. På vägen dit hade han upplefvat ett äfventyr, som ännu förargade houom. Han hade nemligen inträdt uti tobaksbod, för att köpa tobak; men äfven Weps belann sig der i samma ärende och hade vid ädlingens ankomst gått bort till en nisch i väggen, för att tända sin pipa vid den der hän